Nurejevs Svansjön på Stockholmsoperan – en version aldrig tidigare spelad i Sverige

Inför Kungliga Balettens premiär på Svansjön i koreografi av Rudolf Nurejev gästades Operans Balettklubb av iscensättaren Charles Jude och dansaren Calum Lowden.

Charles Jude är före detta Etoile på Parisoperan och dansade själv Prins Siegfried i Nurejevs version. Calum Lowden dansar prinsens lärare Wolfgang och trollkarlen Rothbart som i denna version är en och samma person.

Kungliga Baletten presenterar tre olika lag i huvudrollerna. Först ut som prins Siegfried är Daniel Norgren-Jensen och Haruka Sassa som Odette/Odile.

Rudolf Nurejevs version av Svansjön hade premiär på Parisoperan 1984 under Nurejevs tid som balettchef och är den tredje och slutliga version som Nurejev koreograferat. Den första sattes upp i London 1962 och den andra i Wien 1964.

Charles Jude har tidigare instuderat Suite en Blanc i koreografi av Serge Lifar med Kungliga Baletten. Balettchef Nicolas Le Riche frågade honom om möjligheten att sätta upp Nurejevs Svansjön i Stockholm. Charles var mycket positiv till detta och ansåg att dansarna hade den nivå som krävdes. Han är medlem i Nurejev Foundation och med stöd därifrån var det möjligt för Stockholmsoperan att iscensätta denna påkostade version.

Nurejev Foundation förvaltar tillgångarna efter Nurejev som efterlämnade en förmögenhet då han dog. Fonden delar ut stipendier och ger bidrag till olika organisationer inom danskulturen som skolor, kompanier och koreografer. Enligt Nurejevs önskemål hjälper och stödjer den också skadade dansare så de kan få den behandling som är nödvändig för att kunna återgå till sitt yrke.

Det här är första gången Charles Jude iscensätter hela Nurejevs Svansjön. Iscensättare har även varit Clairemarie Osta.

Charles berättar att bland det som är speciellt och annorlunda i Nurejevs version är att det har lagts mer tonvikt på Prinsen och de manliga dansarna än i andra versioner.

I först akten uppmanar Prinsens mamma Drottningen sin son att gifta sig men han är inte intresserad av kvinnorna som presenteras för honom på slottet. Akten avslutas med en polonäs med enbart manliga dansare. Hans lärare undrar om en man skulle kunna intressera honom, men Prinsen tackar nej även till detta.

Nurejev tänkte sig att Rothbart hade två döttrar en vit och en svart Odette/Odile. Efter att Prinsen avböjt alla förlag till giftermål förvandlas läraren till Rothbart och visar en av sina döttrar för honom, den vita Odette. Svanen är inte kvinna, inte mänsklig, inte djur utan någonting vitt och rent. Han ger Prinsen ett armborst och lockar honom till att ge sig ut och söka efter den här varelsen.

I slutet av första akten förvandlas Rothbart till en svart rovfågel som enligt psykoanalytikern Freud är en symbol för sexualitet. Prinsen försöker skjuta rovfågeln med armborsten och jagar honom till Svansjön. När han kommer dit uppenbarar sig den vita svanen och Rothbart försvinner. Prinsen blir överväldigad närmar sig och förälskar sig i den vita svanen Odette.

Rothbart sänder alla sina svanar till sjön och gömmer Odette. Prinsen letar efter henne bland svanarna medan Rothbart försöker jaga bort honom. Så småningom återförenas Prinsen och Odette i den vita aktens pas de deux.

Till skillnad från andra klassiska versioner av Svansjön har Prinsen ett solo i andra akten. Prinsen har även solon i första akten i Nurejevs version. Charles Jude frågade Nurejev om varför. Nurejev dansade själv Prinsen och förklarade att han inte hade tid att göra klass varje dag då han dansade så många föreställningar.

Med solon i första och andra akten förberedde han sig för utmaningarna i tredje aktens solo, för att kunna presentera det så bra som möjligt. Charles som också dansade Prinsen tillägger skämtsamt att han tog klass varje dag och inte behövde alla solon för att vara redo för tredje akten.

Under Nurejevs tid vid Parisoperan började arbetsdagen för dansarna kl. 09.00 och kunde sluta kl. 21.00. Nurejev ville att alla skulle vara i studion hela tiden oavsett titel och vad som repeterades. Det är Charles tacksam för idag. Han lärde sig mycket om olika delar i baletterna. ”Nu när jag instuderar Svansjön vet jag hur Nurejev hade velat ha det”, säger Charles.

Calum Lowden gör rollen som Läraren och Rothbart. I den här versionen har Läraren mycket interaktion med Prinsen. I första akten dirigerar han Prinsen i olika riktningar och dansar också en duett med honom. Prinsen är vilsen och lätt att manipulera.

Detta väcker nyfikenhet hos publiken om vem Läraren är. Det är en spännande roll som ger mycket utrymme för personlig tolkning. Tre dansare delar på rollen och alla presenterar sin styrka och makt på ett individuellt sätt.

Speciellt i tredje akten har Rothbart en central roll när han spinner sitt nät runt Prinsen i maskopi med Odile inför en intet ont anande Drottning och hovet.

I tidigare versioner av Svansjön har Calum dansat prinsens roll men han trivs bättre med att vara ”the bad guy” som har en mer uttrycksfull karaktär. Det som tilltalar honom i den klassiska repertoaren är i första hand rolltolkning och gestaltning.

I tredje akten har Rothbart ett solo som har mycket utmanande koreografi, berättar Calum. Det börjar väldigt dansant men blir svårare vartefter. Det innehåller tekniska utmaningar som han aldrig trodde han skulle göra på scenen. ”Men det är utvecklande och givande att arbeta sig igenom svårigheterna och i slutänden bemästra dem”, säger Calum.

Scenografin är av Ezio Frigerio och kostymerna av Franca Squarciapino. Scenografin är väldigt ren. I fonden är det en trappa och på sidorna pelare. I andra och fjärde akten finns det en fond med en månbelyst sjö. Alla svanarna bär tutu. I första och tredje akten går kostymerna i pastelltoner.

Från början var golvet vitt men Nurejev ändrade det då han tyckte det blev för ljust. Nurejev har haft stort inflytande på ljussättningen och hade speciella idéer och önskemål om hur ljuset skulle vara i olika scener.

Charles berättar också att Nurejevs målsättning med sin version av Svansjön var att publiken skulle vara intresserad genom hela baletten och aldrig vara uttråkad. Hans version har inget ”happy end” utan slutar i stor dramatik med dödlig utgång.

Margareta Lidström
Stockholm

Svansjön i Nurejevs storslagna version spelas på Stockholmsoperan till och med 19 januari 2022.