Baletterna Altro Canto och SYNC står sedan sista september åter på Kungliga balettens repertoar och framförs sex gånger i oktober.  Det har hänt en del sedan förra spelperioden.

I början av året gästades Kungliga Baletten under fem veckor av vackra, långa, starka Bernice Coppieters, när hon gjorde uppsättningen av Jean-Christophe Maillots Altro Canto. I tjugo år har den charmerande belgiskan dansat i Ballet de Monte Carlo. (Läs intervju!)

Redan vid 25 års ålder blev hon utnämnd till "étoile" (= stjärna, ung. motsvarande premiärdansös). Snabbt blev hon också balettchefen Maillots musa. För henne har han skapat en lång rad verk: huvudroller i bl. a. baletterna Romeo och Julia, The Nutcracker Circus, Askungen, La Belle (= Den vackra – självfallet! – i Maillots version av Törnrosa) och Scheherazade.

Oscar Salomonsson – svensk i prisgala i Moskva
För  rollen i Scheherazade nominerades Bernice Coppieters i år till "Benois de la danse", en utmärkelse som instiftades 1991. Hon vann också priset! Det utdelas i Moskva omkring 29 april, internationella dansdagen. Övriga pristagare var bl.a. Toer van Schayk, Holland, för sitt livsverk, Sidi Larbi Cherkaoui, Damien Jalet och Jorma Elo för koreografi samt dansarna Zhu Yan, Kina och Fernando Romero, Spanien.

De nominerade deltar i en stor gala i samband med utdelningen och Coppieters valde att framträda i en duett ur Altro Canto. Alldeles tydligen hade vistelsen i Stockholm gjort gott intryck. Hon valde nämligen Kungliga Balettens Oscar Salomonsson till partner!

Oscar fick därmed äran att dansa i finaste internationella miljö. I Moskva träffade han förstås flera intressanta personligheter, bl. a. sin förre chef från Spaniens nationella dansensemble, Nacho Duato, som också var glad. Från och med 2011 är han nämligen chef för Michalovskij-teaterns balett i S:t Petersburg.

SYNC – damernas balett

Under dansmånaden i augusti framförde Kungliga Baletten Nils Christes SYNC i Vitabersgsparken, Kanske undrade någon hur dagsljus skulle inverka på den laddade stämning som under våren skapats i operahusets mörker. Där uppgick Christes storartade, hela tiden spännande koreografi i stark enhet med de raffinerade rytmerna i den urbana djungeln i Ludovico Einaudis musik.

SYNC blev nu en succé också i dagsljus. Baletten är ett sällsynt starkt verk där Nils Christe på ett enastående sätt blandar hypermodern balett med synbarligen enkla sekvenser, som att dansöser bara går över scenen på tå. Kort sagt: mästerligt.

Ovan: En av kompositionsformerna i SYNC: En dansare påbörjar en rörelse, andra tar vid en efter en, men då har den första rörelsen redan övergått i något annat, som i sin tur förs vidare. Spänning, utveckling och logik i effektiv samverkan.

Även om herrarna har utmärkta partier är SYNC framför allt damernas balett. De både inleder och avslutar verket, och genomgående dansar de storartat.

Peter Bohlin
4 oktober 2011