Dramatiskt inhopp i huvudrollen

HELSINGFORS: Det blev en dramatisk kväll när Don Quijote av Patrice Bart gavs för 94:e gången efter premiären på Nationaloperan i Helsingfors 1995.

Det var meningen att stjärndansaren Eun-Ji Ha skulle ha en ledig kväll och själv njuta av att se kollegorna dansa i Don Quijote men så blev det inte.

I huvudrollerna som Kitri och Basilio skulle man se Desislava Stoeva och Michal Krčmář  vilka också inledde – men före mitten av första akten var Stoeva tvungen att avbryta och springa från scenen på grund av en skada i benen.
 
I salongen satt personal som reagerade snabbt. Eun-Ji Ha skjutsades till make-up, hennes kostym plockades fram och på scenen steg balettchefen Kenneth Greve fram och bad publiken om ursäkt för avbrottet i föreställningen. Man skulle ta en extra paus, Ha och Krčmář behövde gå igenom vissa detaljer eftersom de aldrig dansat dessa roller tillsammans.
 
Det kunde man inte tro när man, efter att ha applåderat åt Eun-Ji Ha när hon trädde in på scenen, såg henne inleda dansen med Michal Krčmář. Paret växte på ett otroligt sätt ihop i sitt partnerskap och hela kvällen blev en stor framgång. En överraskning för oss alla – även för dansarna själva. 

Snart kunde man helt glömma hur liten Ha var bredvid sin partner, så njutbart blev samarbetet. Till all lycka hade hon övat på rollen kvällen innan med ordinarie partnern Sergio Torrado, de skulle dansa rollerna för första gången några kvällar senare.

En triumf för fint kunnande och ypperligt partnerskap
I det nyskapade partnerskapet briljerade Eun-Ji och Michal, förutom tillsammans, även i var sina soli. De är tekniskt suveräna dansare och har en hel del att bjuda på. Båda är mästare i piruetter, fouettéer, grand jetès och i en del knep och de kan göra lite mer än vad koreografin förutsätter.
 
Eun-Ji Ha har en otrolig balans, hon kunde stanna i sina poser så att publiken hann reagera och belöna henne för detta. Hon är numera uttrycksfull också i ansiktet, mimiken syns även långt ut till bänkraderna i bakre delen av salongen.
 
Michal i sin tur har alltid format sina rollkaraktärer med eftertanke. I denna balett är leendet brett och avväpnande och ögonbrynen talar när det behövs. Han är en charmig Basilio med stark närvaro på scenen. Sin talang för drama har han nyligen visat också i titelrollen i baletten Onegin. En otroligt dynamisk dansare.

Även de andra dansarna gjorde fint ifrån sig. Det var en glädje att se när Maria Baranova uppträdde som väninna till Kitri. Hon utstrålar dansglädje med hela sitt väsen, och linjerna är alltid finslipade. Hon har också erfarenhet av att dansa Kitris roll. Den andra väninnan var Rebecca King, en ny bekantskap med lätta steg.

Alla vi i publiken var glada att se Salla Eerola, åter på scenen efter en paus, denna gång i Cupidos roll. Den är tekniskt krävande vilket Eerola klarade av suveränt, lätt och njutbart.
 
Bland karaktärerna gav också Nicholas Ziegler ett mycket positivt intryck. Han var till 110 procent Espada, en toreador med övertygelse i allt, en munter macho och skicklig i vändningarna. Fullkomligt närvarande och i den spanska dansen Fandango medelpunkten bland alla.

Hans Mercedes var Daria Makhateli, en kunnig ung dam som flyttat till Helsingfors från S:t Petersburg. Något blyg i sin roll ännu. Anandah Kononen var en ljuvlig Dulcinea, en drömmarnas gestalt för herremannen Don Quijote, spelad av Thibault Monnier. Han gjorde karaktären som den förvirrade riddaren just så borta från verkligheten att det blev tydligt att hans gestalt inte riktigt kände till denna världens gång.
 
Sancho Panza visste, eller var medveten om den desto mer, i Frans Valkamas ypperliga tolkning och vändningar. Ytterligare komiska typer hittades i Oliver Jahelkas krögare och Jani Talos rike adelsman Camacho.
 
De skickliga och stiliga matadorerna Linas Kavaliuskas, Florian Modan, Johan Pakkanen, Samuli Poutanen, Teemu Tainio och Eemu Äikiö uppträdde samstämmigt och manligt. Därtill finns det gatudanserskor, bondflickor och dryader – de utgör stommen av det folk som skall finnas utöver huvudpersonerna i baletter av denna typ. Dansarna i corps de ballet har god kvalitet.
 
Humoristiskt är detta verk och det får publiken med på galoppen!

Anita Jokela
7 april 2015