Stockholm: Mozart med nya förtecken

Den  13 september hade Kungliga baletten urpremiär på Mozart Mässa i c-moll, det första verk, som beställts av Johannes Öhman, som vid sitt tillträde hösten 2011 fick överta en redan fastställd repertoarplan.

Premiärprogrammet innebär en programförklaring som syftar till att öka samspelet mellan det etablerade och det nya, öppna teatern för nya idéer och ny publik. Att bjuda in den unga dansen och de unga artisterna.

Kvällen inleds nämligen med en bonusbalett: Orkestern, som ges i teaterns guldfoajé medan publiken samlas.  Man kan välja att se den live på plats eller på storbild projekterad över hela scenöppningen inne i stora salongen.

Koreograf för Orkestern är den i våras utexaminerade koreografen Stina Nyberg och dansarna utgörs av vårens avgångsklass från Kungliga Svenska Balettskolans moderna linje.

Johannes Öhman hade redan från början en ide om att sammanföra elever med professionella dansare och startade i Göteborg projektet NuDans,.

"Bristen på praktik ät ett problem i dansarutbildningarna. Att eleverna direkt efter examen förväntas vara fullfjädrade proffs är nästan en omöjlighet" menar han.

Mozarts åttonde pianokonsert framförs av elever i musikskolans Lilla Akademins kammarorkester med två purunga pianisttalanger alternerande vid flygeln.

Stina Nybergs tanke är att musiken ska uppstå ur dansarnas rörelser och inte tvärt om.

Det är nu inte så lätt, speciellt som orkestern och dirigenten Mark Tatlow befinner sig bakom dansgolvet. Men ett annorlunda och spännande grepp är det, och en god erfarenhet för de unga artisterna.

Huvudnumret är annars Mozart Mässa i C-moll i koreografi av belgaren Stijn Celis. Inramningen, som scenografen Jens Sethzman har gett baletten, utgörs av ett scenrum som liknar en musikstudio är också enkel med en mycket finstämd och vacker ljussättning.

Dansportalen fick en stunds samtal med koreografen direkt efter generalrepetitionen.

Stijn Celis berättar:
"Det är inte första gången jag arbetar i Sverige. Jag dansade i ett och ett halvt år hos Culbergbaletten 1997-98. Jag hade kommit i kontakt med Mats Ek när jag var dansare i Genèvebaletten, och han frågade om jag ville komma och koreografera något till Holland Festival, samtidigt som han skulle arbeta där. Där bestämda jag mig för att söka till Cullbergbaletten."

Varför lämnade du Cullbergbaletten så snart?
"Jag var 32 år och hade blivit mer och mer intresserad av den kreativa processen – produktion och koreografi – så jag återvände till Belgien och började en yrkesutbildning i scenisk design och scenografi.

Jag arbetade sedan vidare som scenografiassistent och koreograf men det vägde mer och mer över mot koreografi och jag slutade med scenografi. Sedan har jag bara gjort scenografi till några av mina egna verk, som de två jag gjorde i Göteborg.

Johannes bjöd in mig till Göteborg för att göra ett dansverk för danskompaniet där 2009 (kreationen Your Passion is Pure Joy to Me), och det blev även ett andra uppdrag (Looming Sky 2011).

Jag kunde nu inte fortsätta och upprätthålla en repertoar som dansare, lära in nya roller och samtidigt arbeta med scenografi och koreografi, så jag fick bestämma mig för vad jag helst ville göra

Når Johannes tog över i Stockholm frågade han mig först om jag ville göra koreografi till Matteuspassionen, men när jag tänkte efter och lyssnade mer på musiken och mötte dansarna, insåg jag att jag inte var redo för den stora uppgiften."

Bestämde du innan hur många dansare du ville använda?
"Johannes erbjöd mig ett visst antal dansare för den här produktionen, han måste också reservera vissa dansare för andra produktioner som förbereddes samtidigt.

Vi har inte haft så lång tid på oss för Mozartmässan. Vi startade i våras, då inte hela gruppen ännu fanns i Stockholm, sedan har vi arbetat vidare under början av höstsäsongen."

Har du speciella krav på de dansarna du vill arbeta med?
"Johannes föreslog ett urval av dansare och han känner mig sedan Göteborg, så han vet ganska väl vilken typ av dansare jag vill ha. När jag kom behövdes inte så många auditions, men jag ledde några workshops med dessa dansare och så bestämde vi vilka som skulle vara med."

Beslöt du redan från början att kören skulle vara med på scenen?
"Ja, men det var ett intrikat arbete att finna ut hur dansarna och kören skulle samverka på scenen, Det är en stor grupp människor att dirigera! Och kören rör sig mycket mer än i en ordinär operaföreställning."

Jag tycker du har lyckats bra, det flöt väldigt fint med alla som rörde sig ut och in. Det var också en fin lösning med den långa sittbänk som omger scenrummet, där de som inte dansar kan sitta ner emellanåt."

Hur förhåller du dig till texten i förhållande till musiken?
"Jag har främst arbetat utifrån musiken, men delar av texten har också inspirerat utformningen.

Det är första gången jag arbetat med sakral musik. Fast jag är katolik, förstår jag inte hela den latinska texten, men jag är ju väl bekant med mässans innehåll och indelning. Det är ett intressant andligt verk att arbeta med.

Mozarts musik kräver en noga utarbetad utformning av rörelserna. Det gäller att finna de rätta rörelsemotiven, ritualen och det repetitiva. Också att förhålla sig till innehållet, den kanoniska berättelsen, som är på latin.

Men sången får stå för det. Jag ville inte addera ett ytterligare lager av berättelser och symboler, utan lägga vikten på känslan – skala av och förenkla. Göra det enkelt på ett komplext vis, minimalistiskt.

Vissa partier är musikaliskt mycket starka och där har kören de svåraste partierna att sjunga. Då är kören ensam på scenen. De måste också sjunga utantill, då de inte har partituren med på scenen, så det ställer stora krav på koncentration utöver de rörelser de utför."

Blir det fler uppgifter på Stockholmsoperan?
"Jag vill gärna komma tillbaka, men det är ingenting sagt om det ännu. Först får vi ser hur det här går."

Vad är din åsikt om de nya dansare som Johannes har anställt?
"De är mycket fina dansare och de nya krafterna kan influera och inspirera de dansare som fanns här innan, vilket kan vara bra för utvecklingen."

Vad ska du göra efter Stockholm?
"Först ska jag till Toulouse i Frankrike och sätta upp Les Noces, som har premiär i slutet av oktober, men det är ett verk som jag redan gjort tidigare för Les Grands Ballets Canadiens 2002.

Sedan blir det Semperoperan i Dresden där jag gör en ny version av Prokofjevs Romeo och Julia. Aaron Watkin, den nye balettchefen där, gör ett utmärkt arbete med kompaniet där."

Det blir ungefär samtidigt som Mats Ek gör sin version för Kungliga Baletten här.

Stijn Celis
Stijn Celis  ('stein selis') är uppvuxen i Zaire, flyttade till Belgien 1972 och utbildade sig sedan till dansare vid Koninglijk Balletschool i Antwerpen. Idag är han bosatt i den franska delen av Schweiz. 1982 anställdes han vid Kungliga Baletten i Flandern för att fyra år senare gå vidare till Zürich-baletten, sedan till Zürich nutida danskompani och från 1992 Ballet de Grand Théatre de Genève, där han även inledde sin karriär som koreograf.

Anders Jörlén
28 sep 2012