Flemming Flindt blev 72 år. Han var en av de tre dansare som kom att bli synonyma med den starka traditionen av manliga dansare i Danmark. Den förste var eleganten med den perfekta tekniken, Erik Bruhn, den andre den sensitive och djupt inkännande Henning Kronstam. Yngst av de tre var Flemming Flindt.

Världen började få upp ögonen för dansk baletts kvalitet och obrutna tradition från 1800-talets romantik när Auguste Bournonvilles bevarade koreografier presenterades vid en rad årliga balettfestivaler på Det Kongelige Teater från 1951 och framåt. Världens danskritiker och balettomaner vallfärdade till Köpenhamn och de framstående dansarna blev snart beundrade av en hel värld.

Flemming Flindt föddes 1936 i Frederiksberg – en separat stad mitt i storköpenhamn. Fadern drev en populär restaurang – Pariserklubben – men hans ungdomsdröm var teatern och en karriär som dansare, men talangen räckte inte till. Nu blev det i stället hans näst äldste son som fullföljde den drömmen.

Som 10-åring började Flemming vid Det Kongeliges balettskola men det var först två år senare han på allvar bestämde sig för att bli dansare. Anledningen var teaterns balettchef Harald Lander, som då själv tog sig an undervisningen.

Lander var en mycket bra lärare, sträng men dynamisk, som ingav den unge Flemming ett oemotståeligt behov att bli dansare, 1951 blev Lander tvingad att lämna Det Kongelige Teater efter en schism med baletten. Han flyttade till Paris där han blev chef för operabaletten. Flemming följde efter, blott 16 år gammal, och fortsatte sina studier för Lander.

1955 kom han hem till Köpenhamn som färdig dansare. Hans första roll blev Harlekin i Balanchines Sömngångerskan instuderad av koreografen själv. Då baletten åkte på gästspel till Edinburgh Festival 1955 kom  Flindt i kontakt med London Festival Ballet och sökte dit och fick engagemang direkt som  gästsolist, vilket han fortsatte vara även sedan han utnämnts till Kongelig solodanser (= premiärdansare) i Köpenhamn 1957.  

I London återsåg han sin landsmaninna Toni Lander, då gift med Harad Lander, de kom sedan att dansa tillsammans vid många tillfällen, även hemma i Köpenhamn. Han blev snabbt erkänd och Harald Lander tog honom snart till Paris som étoile på Parisoperan 1961. Han gästade även runt om i världen, bl.a. hos Royal Ballet Covent Garden och Bolsjojbaletten.

Flemming Flindt var en viril och virtuos dansare med stark utstrålning, kraft och dansglädje. Då jag såg honom i Landers Etudes på 1960-talet gick det inte att sitta stilla i bänken när finalen kom med sina betvingande hoppsekvenser.

Efter en karriär som internationell stjärndansare återkom han till Det Kongelige Teater som balettchef 1966 till 1978. Därefter ledde han sitt eget kompani med föreställningar i Cirkusbygningen i Köpenhamn innan han åtog sig posten som chef för Dallas Ballet i USA 1981-86.