Helsingfors: Mångsidig baletthöst

Nationalbaletten vid Finlands Nationalopera har under höstsäsongen åter dansat en mångsidig repertoar och av denna och tidigare utbud plockas nu de bästa bitarna till balettens 90-årsgala den 27 och 28 januari, men det blir även mycket annat, till exempel verk från 1950- och 70-talen. På galan ses hela Nationalbaletten.

Säsongens repertoar
Ur höstens program vill jag ta upp en afton med två baletter, Cathy Marstons Blodsbröllop och Kenneth Greves Scheherazade. Dessutom en världspremiär koreograferad av Terence Kohler med namnet Askungen – En tragisk berättelse och succébaletten Don Quijote av Patrice Bart; samt Bits and Pieces av sex koreografer. Nötknäpparen och Råttkungen har åter fascinerat publiken, såväl tidigare som nya åskådare.

Amsterdam: Rudi van Dantzig har avlidit

Koreografen Rudi van Dantzig avled i sin födelsestad Amsterdam den 19 januari i en ålder av 78 år. Han var en av Nederländernas främsta konstnärer. Få har lämnat ett så stort avtryck på Nederländska Nationalbaletten och landets dansvärld som van Dantzig.

Han kreerade mer än femtio baletter, ofta i samarbete med Toer van Schayck som scenograf och kostymtecknare, verk som sträcker sig från moderna skapelser till bearbetning av de stora klassikerna, verk som ofta blev till nya klassiker.

Peter Bohlin: Vad är koreografi?

Vad är dans? "Dansa först, tänk sedan. Det är den naturliga ordningsföljden." Så lär Samuel Beckett ha uttryckt sig. Men vad är då koreografi? Ursprunget är enkelt: två grekiska ord som betyder att skriva/nedteckna dans. I något överförd bemärkelse kom ordet så småningom att betyda akten att skapa dans/danser. Men därefter: hur och varför?

På väggen mellan ingångarna till stora scenen på Dansens Hus visades under höstsäsongen en utställning som hade till väsentlig uppgift att få åskådarna att själva fundera och därefter uttrycka sig. Utställningen hade fått namnet Artistic testimonies (ungefär Konstnärer formulerar sig). Idén är lika effektiv som enkel. På tre skärmar visas tolv intressanta samtida koreografer som svarar på frågan i rubriken ovan.

Anders Jörlén: Dansarens första jobb

Att bli yrkesdansare innebär en lång utbildning som ofta börjar redan före tioårsåldern. För dem som är fysiskt lämpade för yrket och har erforderlig talang, vilja och målmedvetenhet, sker någon form av examinering vid ca 18 år och man är "färdig" att ge sig in i en yrkeskarriär.

För många innebär det ofta ett träget letande efter uppdansningar – "auditions" – och otaliga kontakter med dansgrupper och fasta ensembler långt utanför det egna landets gränser. Konkurrensen är hård, särskilt med vår tids gränslösa arbetsmarknad och konkurrens från hela världen, eller åtminstone EU. Balettchefer och koreografer vill ju oftast ha dansare med viss erfarenhet.

Stockholm: Rikt och varierat program på Dansens Hus

Medan storsuccén Svansjön av Benke Rydman rullar vidare till och meed 3 februari (och återkommer i höst) presenterar Dansens hus sitt nya program för våren. Det blir tolv program på stora scenen och sju på den lilla plus utflykter på stan, möten med mera. Dessutom utställning med Efva Lilja om koreografi som text och andra tecken 19 januari-23 april.

Ett samarbete sker även med Moderna Museet inför deras utställning Explosion måler som handling i sommar. Det blir också dialoger med koreografer och, möten "face to face" i samtal med publiken. man anordnar också danscirklar enligt konceptet för bokcirklar: i stället för bok – dans. Man ser dans, träffas och pratar om sina upplevelser.

Erik Aschengreen är förförd av baletten

Forført af balletten är just titeln på Erik Aschengreens senaste bok – en mycket personlig bok om mer än 60 år med baletten som följeslagare, glädjeämne och grund för den dagliga försörjningen.

I boken berättar Erik Aschengreen om sina möten med danshistoriens klassiker, det vill säga dem han själv tyckt om att se gång efter gång i skiftande uppsättningar och under föränderliga tider. Ett trettiotal verk skildras ingående och, i en epilog, berörs andra verk som också kan räknas till klassikerna men inte fått plats bland favoriterna eller inte hunnit bli riktiga klassiker ännu.

Stockholm: Fokus på en ballerina

Kungliga Balettens premiärdansare Nathalie Nordquist har under ett år följts av fotografen Tobias Regell. Resultatet har blivit en serie sköna bilder av dansösen i balettsalen, på scenen och privat.

Ett stort antal av dessa bilder kan sedan ett par veckor ses på väggarna i restaurang Tranan och dess populära källarbar vid Odenplan i Stockholm. Utställningen har fått namnet Relevé (en baletterm på franska = upphöjd – av verbet relever) och den finns kvar till mitten av februari.

Festliga julhälsningar och glada dansdagar 2012

London has gone Nuts  – London har blivit galet den här julen med påkostade produktioner hos både Royal Ballet och English National Ballet plus ett respektlöst alternativt grepp av Matthew Bourne.

Då har vi ännu inte sett Birmingham Royal Ballets version i jättelika O² Arena i Docklands och biovisningen av Holländska Nationalbalettens föreställning. Det är en hård tid för dem som lider av nötallergi! Och tänk då att Tjajkovskij först inte trodde att baletten skulle göra succé.

Festive Greetings to you all
and happy dance days in 2012!

London has gone Nuts this Christmas with lavish productions from both the Royal and English National Ballet as well as an irreverent alternative take from Matthew Bourne.

Still to come is Birmingham Royal Ballet’s version at the vast O² Arena in Docklands and the cinema showing of the Dutch National production. It is a tough time of year for those with a nut allergy! And to think that Tchaikovsky initially felt the ballet would not be a success…

Nötknäpparen från Bolsjoj – Live på bio i Spånga

Direktsändningarna i HD-teknik av opera och balett från de stora operahusen har snabbt blivit en succé. Chansen att få se de främsta produktionerna direkt till den egna bion i Osby, Kiruna eller Spånga och känslan att vara på plats tillsammans med publiken i de världsberömda teatrarna lockar många.

Strax före jul var den senaste baletten förstås Nötknäpparen – även om det den här gången var en återutsändning från 19 december 2010. Det var en nyinstudering av Bolsjojbalettens uppsättning, ursprungligen från 1966. Men presentationen från scenen fanns med och i pausen kunde man se en intervju med föreställningens koreograf Jurij Grigorovitj – Bolsjojbalettens ledare under ett trettital år (1964 till 1995).

  

Fler artiklar

i dansportalens artikelarkiv