Prolog – Kungaparet har fått en efterlängtad dotter. Bland gästerna till dopet är en skara féer inbjudna, men ceremonimästaren har glömt att bjuda fén Carabosse. De andra féerna frambringar sina gåvor till prinsessan Aurora: skönhet, musikalitet, makt...

Då stormar Carabosse in med sitt följe. Varför har hon inte blivit bjuden? Vem har skymfat henne så?

Ceremonimästaren får skulden, men Carabosse bevekas inte. Hon utslungar en förbannelse över Aurora: på sin 18-årsdag ska hon sticka sig på ett vasst föremål och dö.

Den goda Syrenfén har inte hunnit lämna sin gåva, den blir en besvärjelse mot Carabosses dödsdom. Aurora ska inte dö utan falla i sömn och sova tillsammans med hela hovet tills en ung prins finner henne och väcker henne med en kyss.

Akt 1 – Aurora ska fylla 18 år. Kungen har förbjudit alla vassa föremål i slottet. Aurora uppvaktas av fyra främmande prinsar. Bland gästerna blandar sig en gammal kvinna, dold under ett huckle. Hon ger Aurora en slända till hennes spinnrock. Aurora dansar förtjust, men stannar plötsligt upp – hon har stuckit sig på sländan – men det verkar inte så farligt – hon dansar vidare. Men förbannelsen verkar och hon sjunker ihop. Carabosse triumferar, men Syrenfén träder in och försänker Aurora och hela hovet i djup sömn.

Akt 2 – Prins Florimund är ute på jakt med sina vänner. De roar sig med dans och lekar. De andra ger sig av men prinsen stannar kvar, försänkt i tankar. Syrenfén uppenbarar sig och berättar om den sovande prinsessan Törnrosa. Hon visar honom vägen till det sovande slottet.

Carabosse försöker hindra dem men prinsen besegrar henne. Han tar sig igenom den kämpahöga rosenhäcken och finner den sovande Aurora. Han väcker henne med en kyss.

Akt 3 – Auroras bröllop firas. Hovet och féerna dansar. Tablåer ur hennes älsklingssagor roar prinsessan. Aurora och Florimund förenas i ett festligt bröllops-pas de deux.

* * *

Törnrosa är en av de stora balettklassikerna. Baletten fick sin urpremiär i St Petersburg 1890. Musiken av Tjajkovskij skrevs på Petipas beställning.

Auroras dans med de fyra prinsarna (rosenadagiot) anses vara ett av de svåraste solonumren för en ballerina.  Fågel Blås pas de deux och Auroras och prinsens bröllops-pas de deux i akt 3 är två andra klassiska bravurnummer.

Törnrosa i Stockholm

gjordes 2012 i koreografi av Marcia Haydée efter Petipas koreografi.

I Haydées version av Törnrosa har den onda fen Carabosse fått ett nytt djup. För första gången dansas rollen av antingen en kvinnlig eller manlig dansare i ett psykologiskt porträtt av ondska. Men ingen är alltigenom ond… Scenografi och kostymer skapades av den chilenske scenografen Pablo Nuñez.

Tidigare versioner gjordes av George Gé 1942, Mary Skeaping 1955, Ulf Gadd 1974 och av den engelska ballerinan Beryl Grey 1985.

Mats Ek gjorde sin moderna version för Hamburgbaletten 1996 som även dansats av Cullbergbaletten.

Anders Jörlén