Premiärdansaren Nadja Sellrup om danskompaniet Stockholm 59°North

Premiärdansaren Nadja Sellrup har varit konstnärlig ledare för Stockholm 59°North sedan 2018. Före ledarskapet kombinerade hon danskarriären vid Kungliga Baletten med medverkan i Stockholm 59°North under många år.

Kompaniet grundades av hovdansaren Madeleine Onne 1997, som ett fristående sidoprojekt med dansare från Kungliga Baletten. Syftet var, och är, att nå en större publik med en blandning av högkvalitativ modern dans och klassiskt skolade dansare – med turnéer i Sverige och internationellt.

Nadja, du har själv varit dansare i 59°North?

Det var en ynnest att bli tillfrågad. Jag var bara 18 år och det var väldigt speciellt att få vara med i gruppen. Jag var så ung och de andra dansarna var alla solister. Året före hade de varit på internationella festivalen Jacob's Pillow i USA och gjort stor succé. Jag var med som reserv men fick dansa en föreställning. De gav mig inget gage den gången men det var en fantastisk upplevelse och erfarenhet för en ung dansare.

Efter en tid i Kungliga Svenska Baletten, lämnade jag Sverige och arbetade i kompanier utomlands. De perioder jag var hemma var jag alltid med i 59°North, utom de tre sista åren, före jag tog över ledarskapet 2018.

Du var själv mitt uppe i karriären var det svårt att hinna med?

Den tuffaste perioden var när min man, dansaren Jens Rosén, och jag kom tillbaka från utlandet till Stockholms Operan. Jens tog över det konstnärliga ledarskapet för 59°North efter Johannes Öhman. Jag assisterade Jens och han använde sig av alla sina utlandskontakter. Detta ledde till att vi under de kommande åren turnerade väldigt mycket. På den tiden dansade jag många huvudroller på Operan. Det var tufft, att efter en hel dag av repetitioner med t ex Svansjön, även arbeta hela kvällen med nya spännande kreationer för 59°North.

Truppen bestod då till större delen svenska dansare, flera kamrater från skoltiden vid Kungliga Svenska balettskolan. Vi lyfte och inspirerade varandra och vi var alla helt fokuserade på dansen. Det var en oerhört rolig och kreativ tid. Vi gjorde dansfilm, vi var i Argentina, vi dansade på en rockfestival i Budapest bland annat. Vi hade bra dialog med våra balettchefer, vilket underlättade planeringen av arbetsbördan och möjliggjorde arbetet med 59°North.

Vad var den största utmaningen för dig när du tog över 59°North?

Det var att rädda stiftelsen som höll på att gå i graven, det blev min primära uppgift. Det gäller att söka sponsorer och lägga en ekonomisk planering utifrån våra intäkter av gager från föreställningarna. Under pandemin fick vi lägga hela verksamheten på is. Det blev ett arbete med att få igång truppen igen efter pandemin. Min måttstock var att lägga en hållbar treårig budget. Det är viktigt för fortlevnaden av kompaniet och för nästa person som ska ta över som ledare.

Hur många föreställningar gör ni per år?

Det är väldigt olika, mellan 10 och 15 per säsong. Föreställningarna ligger koncentrerade i början och i slutet av Operans sommaruppehåll. Det är svårt att planera in föreställningar under Operans spelsäsong som är väldigt späckad.

När vi var flera svenska dansare i truppen kunde vi peta in föreställningar med kort varsel under sommaren. Nu är det många utländska dansare som vill åka hem och hälsa på sina familjer under semestern. Det är helt förståeligt. Jag kan känna igen mig själv från åren då jag bodde och arbetade utomlands. Tyvärr har detta lett till färre föreställningar och jag får tacka nej till en del inbjudningar.

Jag har gjort samarbetsprojekt med några dansare från 59°North som varit tillgängliga under sommartid, tillsammans med dansare från andra länder. Ett sådant samarbete var med Pontus Lidberg och medverkan på Venedig Biennalen. Det är sådana konstellationer jag behöver arbeta med även under kommande år.

Hur marknadsför ni er?

Jag kontaktar intressenter. Men letar även upp det som kan vara intressant för oss på teatrar och festivaler. Vi har en del agenter vi kan jobba med och på så sätt får vi nya kontakter.

Vad kan du säga om dansarna i 59°North förr och nu?

Dagens unga dansare har vid sidan av sin danskarriär andra åtaganden och det är likadant över hela världen. De är sina egna entrepenörer och sina egna varumärken, vilket ur min synvinkel splittrar dem en del. De äldre dansarna som har familj ställs inför faktum att tiden inte räcker till för dem att medverka i 59°North.

Vad tycker du att du har lärt dig av din tid som konstnärlig ledare för 59°North?

Jag blir inte lika arg och frustrerad längre när saker och ting inte blir som jag planerat. Om jag får ett nej eller en dörr stängs, tar jag det inte personligt. Det jag däremot aldrig backar på är den konstnärliga kvalitén på det vi presenterar. Det ska vara på topp.

Vad händer under det här året?

Vi gav en föreställning i Nyköping i april och där ingick ett utdrag ur Birgit Cullbergs Fröken Julie. Nyköping är Birgits födelsestad och de har försökt få dit oss i fyra år och nu äntligen fungerade det. Under min tid som konstnärlig ledare har jag satsat mer på att ta in kvinnliga koreografer.

Vi har under förra säsongen jobbat på en ny kreation Isle koreografi av Ksenia Svereva som har premiär 28 augusti på Confidencen, tillsammans med två andra verk, Lorn/Linger av Julien Keulen och In the Mood for Tea av Rikako Shibamoto två intressanta verk från två dansare från Kungliga baletten. 31 augusti och 7 september ska vi ge ytterligare tre föreställningar på Confidencen, (som var hemmascenen från början för S59°N) baletterna Fiskarena och Il pastor Fido koreografi av Mary Skeaping och Ivo Cramér. Vi deltog också i Operans Balettklubbs sommarfest på Confidencen 1 juni där vi gav smakprov inför höstens fyra föreställningar.

Dansare:
Desislava Stoeva Valev
Carl Sjögren
Ella De geer
Nathalie Nordquist
Jonathan Davidsson
Kaho Yanagisawa
Daria Ivanova
Maya Schonbrun
Dmitry Zagrebin
Adilijiang Abudureheman
Rikako Shibamoto
Joao Santana
Louise Camelbeke
Alessa Rogers
Felicia Andersson
Martina TortiIda Säfvedstad

Margareta Lidström
Stockholm

PROGRAM I NYKÖPING, april 2025
Vårens återkomst koreografi Mary Skeaping
Gösta Berlings saga koreografi Ulf Gadd
Terra koreografi Helena Franzén
Giselle koreografi Natalia Makarova
Ringaren i Notre-Dame koreografi Pär Isberg
Cacti koreografi Alexander Ekman
Isle koreografi Ksenia Zvereva
Fröken Julie koreografi Birgit Cullberg
Lorn/LInger koreografi Julien Keulen
In the Mood för Tea koreografi Rikako Shibamoto
Prologen ur Il pastor Fido koreografi Mary Skeaping