Svenska Balettskolan i Göteborg dansar in julen på Lorensbergsteatern

Så var det dags igen för den årliga julföreställningen, Nötknäpparen, med Svenska Balettskolan i Göteborg.

Hela skolan är involverad och på scenen står inte bara eleverna utan också lärarna och skolans konstnärlige ledare, Sebastian Michanek, är med och dansar in julen på Lorensbergsteatern. Dansportalen träffade fyra av skolans elever mitt under den intensiva repetitionen veckan innan premiären.

För Céline Keelyn som går i fjärde klass är det allra första gången som hon är med i Nötknäpparen.

”Jag är socker och kommer att lämna en pepparkaka till sockerfen. Jag är lite nervös för att Drosselmayer ska komma och ta min pepparkaka och jag vet inte riktigt hur jag ska göra där.”

Kristin Persson, Emmie Comstedt Hedröd och Elliot Nyrén går i nian och har dansat Nötknäpparen flera gånger. Kristin har minst sagt en varierande rollista i årets föreställning:

”Nu i år är jag husa, snöflinga, lakrits, klubba och råttkung. Jag ser mest fram emot att få vara råttkung för det är en häftig dans, men jag är mest nervös över den rollen också för det är ju med det här stora huvudet. Det enda man ser är det genom hålen för ögonen och det kan bli ganska svettigt och lite svårt att andas.”

Emmie dansar Clara och det är första gången hon dansar den här stora rollen:

”Det är så klart jätteroligt, men också nervöst. Att jag kommer att få en blackout och inte komma ihåg stegen”, berättar hon.

Själva Nötknäpparen dansas av Elliot, och han är också guldpralin:

”Nötknäpparen är 100% min favoritroll, men det är kul att vara något som man kan äta också, fast jag gillar inte praliner själv”, skrattar Elliot. ”Som Nötknäppare är jag med i varenda scen och får verkligen uppleva allt.”

Är den här föreställningen annorlunda än de tidigare uppsättningarna med skolan?

”Helheten är samma, men några smådelar har justerats, så att den är ännu bättre nu, berättar Kristin. Det hjälper en ganska mycket att de är lika ändå”, fyller Elliot i, ”för man kan redan en del när man börjar repetera.”

Hur ser en repetitionsdag ut nu, innan premiär?

”Oftast har vi först uppvärmning i ungefär en timma och tjugo minuter”, säger Céline, ”sen har vi repetition hela dagen och då får man sitta och titta på när de andra dansar. När råttkungen kör är det roligast!”

Era lärare är ju också med och dansar och de ser ni inte dansa med er varje dag. Vem är det som säger till och rättar dem?

”Rektorn, han är superbossen”, säger Elliot bestämt och skrattar.

Vad tror ni var och en av er att ni kommer att minnas av den här föreställningen om 30 år?

”Jag tror att jag kommer att komma ihåg när jag springer fram till sockerfen, säger hej och ger pepparkakan, för det känns väldigt roligt att göra”, berättar Céline.

Kristin tror att hon kommer att minnas mest hur jobbigt det var med huvudet, men också applådtacken och gemenskapen man har nere i källaren.

”För min del”, säger Emmie, ”är det just att jag fick en huvudroll och sen kommer jag självklart att komma ihåg min råttkung!”

”Min första entré tror jag att jag kommer att minnas”, säger Elliot. ”Det är en sådan spänning innan, nästan lite overkligt.”

Ska ni ha någon premiärfest sen innan ni går på jullov?

”Vi brukar få pepparkakor och champagne bakom scenen”, avslöjar Elliot. ”Inte champagne!” rättar Kristin och Emmie honom. ”Äppelcider är det faktiskt! Men det ska se ut som champagne.”

Oavsett om det nu är cider eller äkta champagne önskar Dansportalen hela skolan och alla medverkande, stora som små, ett stort lycka till. Och därefter ett härligt och välbehövligt jullov.

Thérèse Eng
Göteborg
Lorensbergsteatern, 20-22 december 2024