Spot on Erik Rudqvist

Erik började sin grundutbildning på Kungliga Svenska Balettskolan. Han åkte 2014 på en sommarkurs efter årskurs 1 till National Ballet School of Canada i Toronto. Där blev han kvar ett år.

”Tiden på skolan präglades av att jag var mer en tonårsrebell, som det kan bli när man är på väg att bli en självständig tonåring. Efter flera varningar från NBS ville inte skolan att jag skulle sluta dansa utan skickade mig till en skola i Amsterdam. De ansåg att jag behövde mer disciplin och valet blev då National Ballet Academy i Amsterdam.”

”Det var tydligare regler som att efter tre varningar måste du lämna skolan. Man fick ordna eget boende och inte spinga runt i Amsterdams nöjesliv utan man var här för att jobba”, säger Erik.

Det var hårt men effektivt. Av 33 elever fick 31 jobb när de examinerades från skolan 2016. ”Jag fick jobb som praktikant på Operan det året och ett år senare blev jag anställd.”

”Jag gillade att röra på mig som barn, höll på med gymnastik, fotboll, bandy och andra sporter. Men insåg att det gick att leva på genom att utbilda sig till dansare än att bli gymnast”.

Jag valde mellan att gå på Kungliga Svenska Balettskolan (KSB) eller på Adolf Fredriks musikklasser, men så här efteråt var det nog ett bra val. Min röst hade nog inte räckt till, säger Erik med ett skratt.

”Jag gick sju år på KSB, men hade väl inte ännu bestämt mig för om att dansare var något för mig. Det var absolut många på skolan som tog det seriöst att bli en framtida dansare.

Det var först när jag kom till sommarkursen i Kanada som jag insåg att många satsade på att få ett jobb i ett danskompani.

”Första året som aspirant gjorde jag en liten roll i Ponte Molle.”
Ponte Molle spelades under okt/nov 2016 Koreografi: Frank Andersen, Dinna Bjørn (efter Aguste Bournonville)

”I Nötknäpparen var jag barn första året, men även råtta, snögubbe och Blomstervals, man var alltid med på nåt sätt i alla uppsättningar av Nötknäpparen.”

Men det är ett längre hopp till den 18 jan 2020 att för första gången göra Kolaren i samma Nötknäppare. Emily Slawski gjorde Farbror Blås husa.

”Jag vill inte säga att det är en drömroll, men det var något särskilt att göra den rollen. När jag var barn följde jag och min bror med mormor att titta på Nötknäpparen – och det är ju samma Nötknäppare som jag då såg som barn, som jag nu gjorde rollen som Kolaren.”

Under 2017 var Erik med i Pär Isbergs Drömmen om Svansjön. ”Han är öppen för idéer och tankesätt, tycker han att det platsar in i produktionen så får man ha synpunkter. Men som koreograf kan han ändå säga att jag vill ha det på det här sättet.”

”Pär är otroligt bra på att göra väldigt vackra pas-de-deux, den manliga rollen i dem är sjukt svåra och som publik ser man inte det. Belöningen är att det så vackert men man är så slut att man egentligen står och dör bakom tjejen,” säger Erik med ett leende.

Hur förbereder du dig före en entré?

Jag vill gärna sätta på mig kostymen så snart som möjligt, då kan jag zooma ut lite och koppla av innan jag ska på scen. Då vet jag också att jag inte glömt att sätta på mig någonting. Då står jag hellre och svettas lite innan entrén.

När du ska vara med i ett nytt verk, som spelats tidigare, hur gör du?

När jag var yngre tittade jag mycket på balett på nätet, men numera kan jag titta på någon dansare som jag beundrar och kollar in rörelserna, särskilt om han har ett rörelsemönster som påminner om mitt eget. Men jag ser sällan ett helt verk. Det är främst i utbildande syfte som jag tittar på balett idag. Jag försöker att koppla av från dansarjobbet och tränar lite gymnastik, det är roligare än att stå och lyfta skrot på ett gym.

Gustavia har premiär i oktober, vad gör du där?

Jag spelar en karaktär som heter Greve Munch, han var dåtidens entreprenör, stallmästare, lärare, han är en man med många verksamheter. Vi repeterade före sommaren för att lägga en grund för oss dansare. Just nu pågår rep med Guillaume Diop, Étoile Opéra de Paris, som gör huvudrollen Gustav Baudin i ett antal föreställningar. Jag har sett honom repetera och det är en otroligt fin dansare och en supertrevlig person, vi delar nämligen omklädningsrum här på Operan.

Cristian Hillbom
Stockholm