Pontus Lidbergs event på Drottningholmsteatern är mer lek än dans

Jubileumsföreställningen på Drottningholmsteatern är Salle de machines efter en barockteater som i Tuilerierna i Paris kunde förtrolla åskådarna med nya sceniska uppfinningar.

Drottningholmsteatern återupptäcktes 1921 av Agne Beijer (1888-1975), bland mycket annat Nordens förste professor i teatervetenskap. 19 augusti 1922. På 150-årsdagen av Gustaf III:s revolutionsdag, kunde teatern återinvigas. Samma datum i år, 2022, kunde därför teaterchefen Anna Karinsdotter leda firandet av 100-årsminnet av teaterns återöppnande med en jubileumsföreställning.

I jubileumsföreställningen briljerade de 30 härliga musikerna i Drottningholmsteaterns orkester, under ledning av den dynamiske Francesco Corti, som 1 januari 2023 tillträder som Slottsteaterns nye musikchef.

Härlig rörlighet, fräsch spänst och emellanåt expressfart utmärkte ouvertyrer och många dansstycken i ett festligt urval barockmusik under 90 minuter: Händel, Rameau, Gluck och den här mindre kände Jean-Joseph Cassanéa de Mondonville, plus två sånger av Bellman och en Sinfonia av Vivaldi.

Publiken blev, fullt förståeligt, så uppmuntrad av detta kalas att den emellanåt brast ut i applåder mitt i dansmusiksviter. Mäster Corti verkade därvid något överraskad.

På scenen framträdde fem dansare från 25-årsjubilerande Stockholm 59°North: Premiärdansarna Nadja Sellrup, Nathalie Nordquist och Oscar Salomonsson, plus solisterna Jens Rosén och Jonatan Davidsson.

Aftonens koreograf var Pontus Lidberg. År 2000 hade han medverkat som dansare i två rekonstruerade 1700-talsbaletter. Sedan dess har han utvecklats till en koreograf med stora internationella framgångar. Sedan 2018 är han också konstnärlig chef för Dansk Danseteater i Köpenhamn.

Inga rekonstruktioner, och mer lek än dans, har Lidberg sagt om sin uppgift här. Och visst fanns här lekfullhet, som när en varg plötsligt gick över scenen, eller en harlekin (Oscar Salomonsson) gjorde entré med fotbojor som han lyckades bli kvitt och därefter söktes av fångvaktare i stiliserad jakt. Därtill lekar med stolar och en lustig dansmimscen med två herrar och en dam.

När man skapar en dansduett till en kortversion av Glucks Dans på de saligas ängder, då finns risken att man öppnar sig för kritiska jämförelser. Mot slutet dansade alla fem en luftig, utpräglat enkel koreografi, lagom till slutapplåderna. Men det kan inte hjälpas: så ofta är scenen tom att den hamnade på undantag.

Teatern medverkade själv med ”changements à vue” (sekundsnabba scenbyten inför öppen ridå), en entré på moln-char (hiss från scentaket), vidare golvluckor och i fonden rullande vågor med ett skepp. I déjeuner-salongen, en timme före föreställningens början, inledde operahistorikern fil. dr. Göran Gademan med en kortare föreläsning till hundraåringens ära.

Peter Bohlin
Stockholm

Jubileumsföreställningen Salle des machines, Drottningholms Slottsteater, 19 augusti 2022