Dansportalen

Artiklar från 2008 – till idag

Artiklar från 2008 – till idag

Pär Isberg

Pär Isberg: Det roligaste är att planera, ihop med scenograf, kostymör och så vidare. Förberedelserna innan man kommer till studion. Då är allt fortfarande fantasier, inget konkret. Foto Mats Lindgren

31 mar
2021

Pär Isbergs magiska låda, musiken och teatern

Dansportalen gläntar på ridån för Pär Isberg, premiärdansare och koreograf med gedigen meritlista. Utbildad vid Operans balettelevskola, senare Kungliga Svenska Balettskolan. I dansen såg han en frihet, dansarna flög ju genom luften!

Som ung dansare gjorde den direkta överföringen av erfarenheter och kunskap som de äldre dansarna stod för, stort intryck. Man kunde se dem på scenen, men det var också möjligt att arbeta med dem i balettsalen.

Isberg inledde tidigt en karriär som koreograf, hans första verk Canzone kom till under Egon Madsens chefsperiod på Operan. Koreografin blev en livsuppgift.

Du har gjort en mängd stora roller som premiärdansare, vad värdesätter du mest av det du dansat själv?
Det är en svår fråga eftersom det funnits så många olika typer av roller. När jag var ung kanske man drömde om en viss roll som till exempel Romeo, en stor klassiker och det blev en milstolpe för mig fast det var väldigt jobbigt, man hann inte njuta så mycket själv. Balettens repertoar var ju också mångsidig så man växte upp med att först se sina äldre kolleger i en viss roll, sen dansar man den kanske själv, utvecklas och får göra en annan.

I Romeo och Julia har jag gjort i princip alla manliga roller från att statera som lik i kryptan, till att i kåren under fäktscenen sticka ner Gösta Svalberg [chef för Operans balettelevskola 1967-1980 och för Svenska Balettskolan 1981-1995]. Pär gestaltade sedan Benvolio, Mercutio och till sist Romeo tillsammans med Madeleine Onne. ”Romeo har allt”, säger Pär, ”det är en komplex roll där livets alla känslor återfinns”.

Pär Isberg Svansjön

Pär Isberg som Romeo i Kenneth MacMillans Romeo och Julia. Foto Enar M Rydberg, Kungliga Operan

Självklart är Prinsen i Svansjön med på listan, Pär har en intressant iakttagelse angående den prinsrollen, att det faktiskt är prinsens historia, hans sökande som pågår i alla fyra akterna. Isberg menar att det historiskt blivit norm att fästa uppmärksamheten på kvinnorollerna.

Det är annorlunda idag. Om Pärs egen uppsättning av Pinocchio i Hongkong skrevs det att det var ovanligt att se en man i huvudrollen! Pär Isberg har gjort detsamma i sin Ringaren i Notre Dame.

Jiri Kylians Sinfonietta har också satt spår, även den en enormt ansträngande balett.

Måste nämna Per Jonssons Schakt, Glen Tetley's Embrace tiger and return to mountain, och samma koreografs Stormen. Det är andra tidiga verk som var härliga att medverka i.”

Pär framhåller också Ivo Cramérs verk Figaro på Drottningholmsteatern där han gjorde Dr. Bartolo.

Med ökande mognad kommer andra sorters uppgifter, som titelrollen i Don Quijote [koreografi Rudolf Nurejev efter Petipa] där Pär minns att han fick ett fint erkännande för sin karaktär av den högt aktade men mycket fruktade balettkritikern Clement Crisp under en turné i London. En roll utan dans men med 100% närvaro på scen från början till slut.

Pär Isberg Pinocchio HK

Marionettscenen i Pär Isbergs Pinocchio i Hongkong. Foto Bo Ruben Hedwall

Pär återkommer till traditionen av överföring från äldre till yngre dansare.
1976 skulle Gaité Parisienne återkomma till repertoaren i Stockholm. [Baletten fick svensk premiär 1956, gavs på 1960-talet samt 1974-1976 i totalt 116 föreställningar.] Jag fick rollen som dansmästaren och fick lära mig av verkets koreograf Leonid Massine som kommit till Sverige i egen hög person. Han hade själv dansat rollen som peruanen.

Gaité Parisienne hade urpremiär 1938 med Ballet Russe de Monte Carlo. Leonid Massine var den som tog över som Ballet Russe's stjärna direkt efter Nijinskij och nu stod jag i balettsalen med Massine! Senare förstod jag hur häftigt det kan vara med en sådan rak koppling till historien.

Rollerna i Romeo och Julia som jag dansat lärde jag senare ut i flera omgångar till nya dansare. Att lära från video kan aldrig ersätta att ta del av erfarenheter personligen i studion, understryker Pär.

Du tillbringade ett par år utomlands som många gör. I ditt fall hos Scapinobaletten i Amsterdam. Hur upplevde du det och påverkade det din fortsatta utveckling?
Jag flyttade dit för att Niels Christe var chef där. Han hade jobbat med Kylian i Nederlands dansteater, han satte upp Before Nightfall med flera verk i Stockholm. Jag behövde få mer substans i mitt koreograferande.

På Operan presenterades ofta färdiga verk för oss och man fick inte se mycket av processen inifrån. Hos Scapino fick jag dels dansa väldigt mycket, dels lärde jag mig att även stora koreografer brottas med stort motstånd ibland.

Pär Isberg Svansjön 

Luiza Lopez och Oscar Salomonsson i Pär Isbergs ”Drömmen om Svansjön”. Foto Mats Lindgren

När kom tankarna på att börja koreografera?
Pär berättar att han fick en LP-skiva av sin morbror som var musiker [Janne ”Loffe” Carlsson, förf. anm.] när han var cirka 9 år. Rimskij-Korsakovs Sheherazade öppnade en värld med klassisk musik och Pär såg genast bilder framför sig, inte direkt rörelser men scener, färger, inspirerad av musiken. Han hade inte börjat dansa själv då utan gick på någon slags rytmik, från den tiden finns ett foto med typ ”100 tjejer och en kille i mitten”, säger Pär med ett leende.

Han började göra scenografier hemma, för då var det faktiskt scenograf han ville bli. Han tog lampor från en tågbana han hade och belyste med, ibland med levande ljus så det kunde hända att allt brann upp! Det första han skapade var H.C Andersens Flickan med svavelstickorna. Han kreerade stjärnhimlar och fonder och andra scenbilder, använde vad som fanns till hands, det kunde vara skumplast till träd och bokhyllor som scenrum till exempel.

Många år senare blev det en föreställning med delar ur originalhistorien som han kallade Papierklip 2005. Den koreograferade Pär i Köpenhamn för skolan på Det Kongelige teater vid ett H.C. Andersen-jubileum. På den tiden gjordes fullskaliga uppsättningar på stora scenen för eleverna på skolan.

Pär sprang och såg allt han kunde på Operan och Dramaten och blev förstås nyfiken på hur det såg ut därinne innanför ridån. Det kunde han lösa genom att bli scentekniker. Som 13-åring gick det inte för sig, men då såg Pär en version av Nötknäpparen där barn var med på scenen! Han prövade in och som 14-åring började Pär Isberg på balettskolan. Det började som ett sätt att komma bakom scenen.

Hur kändes det att börja träna eftersom det inte var ditt ursprungliga plan?
Jag kom rätt snart in i det, eftersom jag gillade att röra mig men inte spela fotboll eller så. Det blev ett behov och hela miljön kändes rätt. Teatern har alltid utövat en magi på mig, och det blev också lite som ett andra hem, att slippa vara hemma när alla var på jobbet. Jag var heller nästan aldrig hemma, för jag hade några år att ta igen, fick gå dubbla årskurser för att komma ifatt. Ganska tufft rent fysiskt.

Pär upplevde även en skillnad på dem som var där på grund av föräldrarnas önskan, de stack hem direkt, medan han själv stannade och såg föreställningar till slut, insöp hur dekoren hängde och hur lamporna var riktade.

Pär Isberg Ringaren

Öppningsscen i Ringaren i Notre Dame, karneval. Foto Mats Lindgren

Vilka är dina främsta inspirationskällor?
Det är den magiska låda som teatern och musiken innebär för mig. Men för övrigt, film, undantaget skräckfilm kanske. Förr såg jag allt, berättar Pär, från Fellini till Åsa-Nisse. Jag uppskattade att kunna se hur allt var uppbyggt, hur filmen kan vara ett hantverk.

Nummer ett för inspiration är ändå musik. Pär säger att han köper och lyssnar på mycket som han inte vet något om, till exempel nya kvinnliga kompositörer. Plötsligt kan det ”klicka”. Ett exempel är finländska Kaija Sariaho. Varför bara vända sig till Beethoven eller Bach till exempel? undrar han. Det kunde vara lättare förr när man kunde bläddra i skivbackar i butikerna, nu måste man veta från början vad/vem man söker efter och inte minst hur det stavas”!

En numera världskänd kompositör som Pär använt flera gånger är John Adams, som han fastnat för 20 år tidigare och till och med har träffat i Stockholm. Senare kom en fråga upp om ett verk där Pär ville göra en slags ändring i ett stycke och kände att han förstås måste fråga om han fick göra så. Han ringde Adams, förklarade saken och fick svaret: ”Javisst, det är ju balett!” Alltså inte en konsert där det kanske var mer strikt...

Jag frågar om bilderna i huvudet som kom när Pär var liten. Kommer de fortfarande?
Javisst, de går inte att stänga av! Därför kan jag knappt lyssna på musik längre. Om jag inte kan få utlopp för bilderna, möjlighet att konkretisera dem, blir det nästan jobbigt. Att skriva ner idéer fungerar inte bra för mig, de är svårfångade på det sättet.

Varför?
Därför att sätta ihop saker för scenen, musik, rörelse, visuella intryck, det är vad jag kan. Jag kan inte måla, skriva, sjunga eller spela instrument”, sammanfattar Pär.

Vilken process i skapandet trivs du bäst i? Hemma på ”kammaren”, med dansare i studion eller något annat?
Det roligaste är att planera, ihop med scenograf, kostymör och så vidare. Förberedelserna innan man kommer till studion. Då är allt fortfarande fantasier, inget konkret. Jag har idéerna, men mina medarbetare måste prestera mer handfast. Lite orättvist, men min uppgift är att förmedla min vision först och främst!

Sedan kommer processen när vi ska arbeta med dansarna, när de är engagerade och förvaltar materialet, tar det ett steg till, utvecklar det. Alla dansare vill inte göra det, påpekar Pär försynt. Momentet att möta dansarna inför ett nytt verk är också det svåraste, då måste du ha något att komma med. Men, ur en ”dålig” dag kan det komma något fantastiskt också, man vet aldrig!

Pär Isberg Nötknäpparen

Pär i studion med koreologen och repetitören Eva Säfström. Foto Mats Lindgren

Du har länge arbetat i team med andra, som Bo Ruben Hedwall, Ann Marie Anttila och Torkel Blomquist. Vad har det betytt för dig?
Trygghet – ett upparbetat nätverk. Vi känner och förstår varandra och kan bolla idéer fritt, det får flöda. Man kan lita på att alla vet vad de skall göra. Ett sådant samarbete är inte så lätt att bryta. Vi har trivts med att jobba ihop. Fast vi har allihop förstås jobbat med andra också.

Du har ju skapat väldigt mycket, förutom kortare verk hela 9 helaftonsbaletter, 5 av dem för Kungliga Baletten i Stockholm. I stort sett alla har litterära förlagor i likhet med de allra flesta så kallade berättande dansverk. Vad skulle du ranka som ditt bästa verk? Inte det mest framgångsrika…

Lång tystnad, Pär skrattar lite. Det är jättesvårt att säga. Man går alltid vidare och tänker inte så mycket på hur det blev när ett arbete väl är över, möjligtvis om man är missnöjd. Men jag måste säga att jag är ganska stolt över Pippi Långstrump därför att det egentligen är en omöjlig uppgift! Kanske är det därför ingen har gjort den, haha.

Pär Isberg Pippi Finland

Pippi Långstrump sattes upp på Nationaloperan i Helsingfors 2020. Linda Haakana som Pippi och Kento Jacobs som apan. Foto Mirka Kleemola

En så ikonisk figur, det är ju självmord! Jag har sagt nej en gång, fick frågan i Köpenhamn av Frank Andersen, dåvarande balettchefen där. När samma fråga kom upp i Stockholm, frågade jag först honom om det var OK, de var ju först. Det var det.

En avgörande fråga var möjligheten att få jobba direkt med kompositörerna, skräddarsy musiken till alla scener. Georg Riedel och Stefan Nilsson skrev musiken och Gunilla Roempke var med Pär och valde ut vilka delar som var tänkbara att gestalta i dans. ”Utan henne hade det inte gått”, säger Pär. Att detta projekt lyckades så bra och blev en succé, det är stort.

Pär Isberg Svansjön 

Isbergs ”Drömmen om Svansjön” med Nathalie Nordquist och Dimitry Zagrebin. Foto Mats Lindgren

Sedan får vi inte glömma Ringaren i Notre Dame som verkligen ligger mig varmt om hjärtat. Inte heller den är enkel att göra sceniskt, ingen självklarhet. Min version följer inte originalet slaviskt och mycket finns inte med. Slutet är också annorlunda. Men i ”Ringaren” uttryckte jag något som kom inifrån mig själv.

Har du någonsin funderat på att skapa en egen historia? Jag tänker då på de litterära förlagor vi kort berörde.
Någon har sagt att så fort du sätter en person på scenen, så blir det till en historia, ”a story without a plot”. Även utan en handling uppstår ett berättande, anser Pär. Varje entré på en scen måste ”störa” och tillföra energi.

Jag tjatar om en egen historia?
Jag tycker att jag gjort det i mina baletter ändå. I Nötknäpparen handlar det för mig om drömmen om den perfekta julen, som sällan blir av. Jag som skilsmässobarn har en enda gång haft en upplevelse med båda mina föräldrar, en slädfärd till julottan. Det är slutscenen i Nötknäpparen.

Pär Isberg Nötknäpparen slutscen

Slutscenen i Nötknäpparen, färd till julottan. Foto Mats Lindgren

I Ringaren i Notre Dame är det på samma sätt, jag lägger in min egen historia i den befintliga. Att känna sig utanför, ingen vill ha en. Ringaren handlar förstås också om hur grymma människor kan vara mot alla som inte passar in, jag har sett det ofta. Det finns alltid något angeläget att berätta.

Kanske är det mer naturligt för de koreografer som har en egen ensemble att pröva sig fram och skapa något eget, funderar Pär. Får man som jag uppdrag än här, än där, då blir det som att börja från början med nya människor varje gång.

Pär Isberg Ringaren

Pär Isberg instruerar för Ringaren i Notre Dame. Foto Mats Lindgren

Har du känt behov av revansch på något sätt?
Nej, inte revansch, men ibland kanske jag önskat mig ett större intresse för saker jag gjort. Många tror att kommer man från Operan har man redan fått mycket gratis, så är det inte alls, det blir snarare tvärtom, ett misstänksamt bemötande från vissa.

Just det finner jag underligt. När jag var ung kunde jag få en känsla av att komma sist i fråga för roller och utnämningar, sådant sätter sig i den åldern, även om jag säkert inte var ensam om sviktande självkänsla ibland. Nu ser jag att allt inte var så tokigt ändå!

Pär Isberg Nöknäpparen

Nacho Lopez Toral (Petter) med dansmössen i Pär Isbergs Nötknäpparen. Foto Mats Lindgren

Nötknäpparen i din version, baletten om Petter och Lottas jul har ju, åtminstone i Stockholm, uppnått klassikerstatus. Är det den som är det mest framgångsrika verket?
Ja, det måste jag utnämna den till. Den trehundrade föreställningen firades för ett par år sedan, så den måste ha visats 330 gånger vi det här laget och är den mest spelade föreställningen i Kungliga Teaterns historia! Det är Isberg och Wagner som toppar den ligan!

Nötknäpparen har också dansats många föreställningar i Göteborg och även i Estland, där det visade sig att många traditioner stämmer överens med våra svenska, julbocken bland annat. Efter framgången med Nötknäpparen var jag en period orolig att uppfattas som en sagogubbe, och tackade därför nej till många förslag. Jag ville inte fastna i ett fack.

Pär Isberg Nötknäpparen

Pär Isberg repeterar pas de deux i Nötknäpparen med Desislava Stoeva och David Kupinsky. Foto Mats Lindgren

Känner du dig nöjd på riktigt när ett verk haft premiär?
Nej, svarar Pär bestämt. Då är man så utarbetad och uppstressad så man kan inte tänka klart. Det har hänt att jag inte hunnit se första akten vid en premiär, ridån går upp och jag har inte bytt om eller ätit… Längre fram måste man hela tiden bevaka att allting håller måttet, det är inte heller någon förnöjsamt. Jag är inte sådan att jag anser att ”nu är det klappat och klart”.

Det känns som att du haft ett konstant flöde av kreativitet. Stämmer det eller har du varit med om perioder när det känts trögare?
Det kan se ut som ständigt pågående projekt. Men det har funnits långa perioder när man inte haft något framför sig och det står ganska still. Fast ett flöde av idéer har alltid funnits där, även om de inte lett till något konkret just då.

Dina baletter har ju satts upp i många olika länder, bland annat i Kina. Hur har du upplevt att arbeta under så olika kulturer?
I balettvärlden är det mesta sig likt överallt. Dansvärlden har ett universellt språk med sina steg och rörelser och koreografi går att visa. Flickorna lär sig koreografin direkt. Killarna har det svårare, det är skillnad. Männen i Asien kunde på den tiden kosta på sig att vara latare kanske, de var mer omhuldade. Idag är bilden en annan, det finns många kvinnliga koreografer i Kina.

Pär Isberg

Pär Isberg: Det finns många lokaler som nu står tomma på grund av inställda evenemang. De borde kunna utnyttjas och man skulle kunna sända uppträdanden digitalt. Foto Mats Lindgren

Måste du kompromissa?
Naturligtvis. Det kan vara många olika saker, där man är tvungen att lösa frågor. Tekniska ultimatum angående dekor till exempel. Valet kan vara mellan att kunna spela en föreställning ofta eller att ha en mer tungarbetad dekor som gör att den visas mer sällan. Arbetstidsfrågor, en föreställning får inte överskrida en viss total längd, det blir övertid och fördyringar.

Jag måste stryka avsnitt av den anledningen, förklarar Pär. Observera att applåder och tack räknas in! Vaktmästare, garderobiärer, påklädare, scenarbetare, det är inte bara dansare och musiker som har avtalade tider. Det kan också vara antalet dansare som måste justeras och så vidare.”

Har du någon idé i tankarna just nu?
Pär tvekar. Ja, det har jag. Det finns många lokaler som nu står tomma på grund av inställda evenemang. De borde kunna utnyttjas och man skulle kunna sända uppträdanden digitalt. Det finns mycket som går att genomföra coronasäkert. Men, säger Pär, många verkar lite förlamade just nu.

Finns det en dröm som du inte har förverkligat? Svaret föregås av en stunds fundering.
Jag har alltid velat göra Svansjön på Strömmen utanför Operan! Det är grunt vatten och man kunde bygga ut en scen på vattnet, ha publiken på kajer och broar runt om, en slags multiupplevelse. Men på ett sätt känns det som att Drömmen om Svansjön häromåret kanske var mitt sista verk, avslutar Pär vårt långa samtal.

Vi kan hoppas att det inte är helt sant.

Marie Louise Waldenström
Stockholm


  • Defile Hommage a Patrick Dupond
    Gala till minne av den lysande dansaren Patrick Dupond
    Under februari var det tre utsålda galor på Palais Garnier i Paris, till minne av dansaren och balettchefen Patrick Dupond . För programmet på galan, se nedan!

  • Svansjön Helsingfors M Onne
    Madeleine Onne: Man får slåss för sin konstart
    Madeleine Onne har varit balettchef i Stockholm, Hongkong och Helsingfors. Dansportalen har pratat med Madeleine om bland annat tiden i Hongkong, Helsingfors och om Stockholm 59°North. Men på vår förs...

  • Cacti Alexander Ekman 
    Triple Bill at the Ballet. What's not to Like?
    The feel-good factor was in abundance at the Royal Opera House in Stockholm with a triple bill to send the audience home with a smile.

  • AlexanderMockrichPDL2023
    Elever från Kungliga Svenska balettskolan tävlade i årets Prix de Lausanne
    Sveriges kandidater i Prix de Lausanne kommer båda två ifrån Kungliga Svenska balettskolan. Theodor Bimer och Alexander Mockrish. Tävlingen firar 50 årsjubileum lite sent då pandemin stoppat ett flert...

  • 12+ songs 1
    12 songs + Ane Brun och Kenneth Kvarnström på Göteborgsoperan
    Första helgen i februari är det premiär för 12 songs + på Göteborgsoperan. Ett scenkonstverk skapat genom samarbete mellan 18 dansare och en av Nordens främsta koreografer, Kenneth Kvarnström, i något...

  • Kungliga Baletten Cacti
    Jubileumsgala med Operan och Kungliga Baletten 250 år
    Kungliga Operan öppnade med en fantastisk gala 18 januari med 23 olika programpunkter som innehöll opera, balett och teater. Under 250 år har framförts 54 900 föreställningar och vad var mer naturligt...

  • Ecole de danse 1ere filles
    Stor uppvisning av École de Danse
    ”Démonstrations” är den stora uppvisningen av ”École de Danse de l’Opéra national de Paris” varje år i december på klassiska Palais Garnier – nu för 45:e gången.

  • Woo Mitsumori
    Madeline Woo och Kentaro Mitsumori nya Premiärdansare i Kungliga Baletten
    Kungliga Baletten har utsett två nya Premiärdansare: Madeline Woo och Kentaro Mitsumori. Utmärkelsen delades ut av Balettchef Nicolas Le Riche och vd Fredrik Lindgren i samband med föreställningen 19 ...

  • Johannes Öhman
    ”Ta fast Johannes Öhman” – encore!
    Likt en byggnadsentreprenör står Johannes Öhman i Dansens hus publikfoajé och berättar om kommande uppgradering av lokalen. ”Och där, och där och där…”, pekar han snabbt ut i olika riktningar inför en...

  • Killdag KSB
    Killdag på Kungliga Svenska balettskolan
    På internationella mansdagen den 19 november ordnade Kungliga Svenska balettskolan en dag för bara killar. Som ett led i rekryteringen av pojkar till skolan så bjöd skolan in ett tjugotal intresserade...

  • 10 nya dansare Operan
    Tio nya dansare till Kungliga Baletten Luiza Lopes utsedd till Premiärdansare
    Nicolas Le Riches förordnande förlängs till 2025
    »Jag är väldigt glad över att få välkomna tio nya duktiga dansare till Kungliga Baletten. Vi har en spännande säsong med en bra blandning av stilar. Denna nya energi i kombination med våra nuvarande a...

  • Balanchine Themes and variations
    Robbins/Balanchine from the Royal Swedish Ballet
    The Swedish Royal Ballet gave a triple bill of two ballets by Jerome Robbins "The Consert" and "In the Night. And a ballet by George Balanchine "Theme and variations". Maggie Foyer writes a review for...

  • Luca Masala Princess Grace
    The Artistic Director of the Princess Grace Academy: "We take from 10 to 20 students every year".
    Monaco has a famous ballet school – Princess Grace Academy. The Academy was founded in 1975 following Princess Grace and Prince Rainier III ’s desire to establish a high level dance school in the Princ...

  • Julia - Abigail Sheppard
    Dansnöje och stora känslor: Romeo och Julia åter vid Nationalbaletten i Helsingfors
    John Crankos fina dansverk Romeo och Julia till musik av Prokovjev har inlett sin nya framgång på Nationalbaletten i Helsingfors efter en paus på närmare 10 år. Detta på begäran av publiken som älskar...

  • Hammer 1
    Hammer – Alexander Ekman har åter världspremiär på Göteborgsoperan
    Zander Constant , en av dansarna i Alexander Ekman s nya helaftonsverk Hammer , berättar om arbetsprocessen med Ekmans nya dansverk med hela Göteborgsoperans danskompani på stora scenen och bland publike...

  • GO 8 nya dansare 2022
    Åtta nya dansare till GöteborgsOperan
    Denna säsong börjar åtta nya dansare: från Kanada, Ungern, Italien, Frankrike, Storbritannien, USA, Kina och Sverige i kompaniet.
    GöteborgsOperans Danskompani består av 38 dansare från över 20 länder, ...

  • Dansmuseet Nurejev 1
    Passion på Dansmuseet
    Dansmuseet har öppnat en fascinerande utställning med titeln Nureyev – A Tribute to the Greatest Male Dancer of the 20th Century . Utställningen är producerad av Alliance Française i Singapore och tänk...

  • Last Boy Left
    Dansfest i nord målar med bred pensel
    Vi startar med film, två premiärer . I den stora vackra byggnaden Acusticum i Piteå visas danskonstfilmen ”The last boy left ” som utspelar sig i Norrbotten. Av Shawn Fitzgerald Ahern efter idé och kore...

  • Cabaret1 GO
    Tredje gången gillt för Willkommen, Bienvenue, Welcome!
    Nu är det äntligen dags för Sally Bowles välkända välkomnande till Cabaret på Kit Kat. Koreografen Rebecca Howell är här för att på tredje försöket äntligen få njuta av premiären på GöteborgsOperan – ...

  • Vortex10
    Koreanska dansens tradition med ritualer skakar hand med Tero Saarinens imponerande koreografi Vortex
    Tero Saarinen har sedan 2014 samarbetat med Koreanska Nationella Dansgruppen (NDCK). Det var då gruppen av honom beställde ett verk med tanke att utvidga repertoaren. Musiken till Vortex – Virvel – ko...

  • Ella Persson 1 Foto Cristian Hillbom
    Ella Persson: After the Mikhailovsky Ballet in St. Petersburg, new future awaits.

    I was born in Solna 25 years ago. We were a normal family with mom, dad, my brother and sister. We lived in Bergshamra, I went to a normal school and played around a lot.

  • DonQuixote 1
    Don Quixote: A triumph for the company
    Don Quixote is a ballet loved by dancers and audiences alike. The Royal Swedish Ballet open their season with Rudolph Nureyev ’s version of the ballet following Marius Petipa ’s choreography and staged ...

  • Tristan and Isolde_chor. Krzysztof Pastor_dancers_Yuka Ebihara _ Vladimir Yaroshenko, photo Hidemi Seto
    Galan i Villmanstrand med mer livskraft än någonsin
    Villmanstrand var åter en gång platsen för en lyckad gala. En traditionell balettgala för alla balettälskande och dansvänner firades i Villmanstrand [Lappeenranta] efter en paus på två år. Festligt bl...

  • Drottningholmsteatern
    Pontus Lidbergs event på Drottningholmsteatern är mer lek än dans
    Jubileumsföreställningen på Drottningholmsteatern är Salle de machines efter en barockteater som i Tuilerierna i Paris kunde förtrolla åskådarna med nya sceniska uppfinningar.

  • Carl Sjögren Felicia Andersson
    Felicia Andersson och Carl Sjögren två förväntansfulla unga dansare inför sitt andra år vid Kungliga Svenska Baletten
    Felicia Andersson och Carl Sjögren är utbildade vid Kungliga Svenska Balettskolan. Under sin utbildning medverkade de kontinuerligt i balettproduktioner på Kungliga Operan. Under sitt sista år på gymn...

  • Unai Celis Peribanes
    Elev vid Svenska Balettskolan i Göteborg erbjuds plats vid American Ballet Theater School i New York
    Unai Celis Peribanes berättar om sin tid vid Svenska Balettskolan och om förväntningarna inför framtiden vid American Ballet Theatre school. Unai kommer från Bilbao i Norra Spanien. Han har varit elev...

  • RBS Defile
    A thrilling show with the Royal Ballet School
    The Royal Ballet School have a fail-safe item on their Summer Performance, one that ensures the curtain will come down on a packed audience with a collective lump in its throat. That item is the Grand...

  • Folia
    José Montalvo och Mourad Merzouki inleder Vaison Danses
    För 26:e gången öppnar den romerska amfiteatern upp för Vaison Danses , en årligt återkommande dansfestival i den lilla staden Vaison La Romaine strax nordöst om Avignon i södra Frankrike. Under två ve...

  • KSB på Operan 12 juni
    Smittande dansglädje på Operan av Kungliga Svenska Balettskolan
    På Kungliga Svenska Balettskolans Sommargala på Kungliga Operan var den största nyheten första framförandet av Études classiques , med 75 elever från årskurserna 4, 5, 6 och 9, gymnasiets årskurser 1 o...

  • Nathalie Nordquist Jonathan Davidsson Törnrosa
    Balettgala med hög kvalitet och välavvägd variation
    Det finns ett sug efter klassisk dans, därom råder ingen tvekan. Balettgalan i halländska Kungsbacka blev en succé innan pandemin, och härom veckan ringlade kön äntligen lång utanför Kungsbacka Teater...

Redaktion

dansportalen@gmail.com

Annonsera

dansportalen@gmail.com

Grundad 1995. Est. 1995

Powered by

SiteVision

Uppil