Samira Bethkes succé vid årets tävling i Grasse

GRASSE, Frankrike: Den stora stjärnan vid de internationella balettävlingarna i Grasse, var sjuttonåriga Samira Bethke från Sverige. Hon erövrade första pris i årets högsta kategori.

Samira tränar nu vid Konsthögskolan i Oslo, vars tre representanter i Grasse gjorde all heder åt högskolan, som kunde glädjas åt nya framgångar för sina adepter.

Berömvärda arrangemang i väletablerad tävling
Årets upplaga av den internationella tävlingen i klassisk dans i Grasse, nordväst om Nice, var den trettioandra i ordningen. Där deltog i år 161 unga dansare från tio länder indelade i fem ålderskategorier, från 7 till 16, plus en kategori ”pre-professionnel”, för ungdomar mellan 15 och 21 och som står på gränsen till det professionella livet. Tävlingens regler är föredömligt noggranna. Teaterns scen är 13 meter bred och 9 djup. Golvet är plant.

Juryn bestod av fem synnerligen kvalificerade internationella danspersonligheter med Marc Ribaud som ordförande – f d chef för vår Kungliga Balett, nu balettmästare i Stuttgart. En av övriga fyra var vår Johannes Öhman, idag chef för Staatsballett i Berlin. Den franska dansösen och pedagogen Fabienne Lachère verkar sedan 1979 i Mexiko där hon sedan 2015 leder en danstävling. Mariana Giustina är utbildad i bland annat Vaganovateknik och är pedagog vid konservatoriet i Barcelona. Fransmannen Christophe Duquenne är pedagog vid Parisoperans dansskola sedan 2014. Internationellt så det förslår.

Långt samarbete med Stora Daldansen/Nordic Baltic Ballet Competition i Falun
Under en lång följd av år har tre deltagare i tävlingarna i Falun kunnat utses för Grasse. Dessutom har Nils-Åke Häggbom instiftat ett särskilt pris, med deltagande i Grasse som belöning. Detta pris tilldelades tidigare i år 16-åriga Samira Bethke.

Det var ett perfekt val, eftersom hon tackade för priset genom att vinna hela tävlingen i Grasse: Guldmedalj, en veckas träning med Staatsballett i Berlin och dessutom Staden Grasses stora pris, som inte delas ut varje år, enbart till alldeles särskilt väl förtjänta. Till den exklusiva kategorin hör Samira, nu 17. Efter varje delmoment sätter juryn poäng, upp till 20. Finaldagen tilldelades Samira för det konstnärliga momentet siffrorna 19, 20, 20, 20, 19! Naturligtvis kom ingen annan i närheten av dessa siffror.

Det var inte blott den tekniska säkerheten, det härliga temperamentet och det vackra utförandet som imponerade. Samira Bethke visade också en förmåga att fylla ut musiken med en kontinuitet, ett flöde i dansen. Det blev inget stopp, ingen paus, vilket ofta händer när en dansare till exempel sprungit upp till ett hörn för att ta sats inför en kombination på diagonalen. Den där sortens kontinuitet är nästan omöjlig att lära ut, viskade i mitt öra ett proffs i branschen.

Mer från Falun
Av de fem finalisterna i årets högsta kategori kom hela tre från tävlingarna i Falun! Benedikt Gylfason blev hela tävlingens bäste manlige dansare, med en silvermedalj. Hans klassiska variation finaldagen kom från La fille mal gardée. Han visade där elegans och säkerhet, och särskilt hans utmärkta batteringskombinationer mot slutet imponerade. Benedikt har under två perioder tränat med San Fransisco Ballet, där islänningen Helgi Thomasson är balettchef sedan över 30 år. Jag kan tänka mig att han både stolt och glad över att se en ung, spännande dansör från sitt hemland.

Tredje finalist från Faluntävlingen var Nanny Hedberg från Finland. Hon är lång och elegant, med vackra linjer, och fick fina poäng i finalen. Nanny erövrade denna gång ingen medalj men belönades med något som förmodligen är viktigare: En inbjudan till Barcelona för att göra audition där. Dylika priser kan vara så oerhört viktiga för framtiden – ett stöd och en uppmuntran att ta sig vidare in i den internationella balettvärlden. Detta är en etablerad sanning: ”Dance travels well”.

Alla tre tog tillfället i akt att framföra modern dans i den del av finalen som kallades Fritt val. Det var mycket klokt: där hade de chansen att visa andra dimensioner av sitt kunnande.

En mycket framgångsrik högskola
Alla tre studerar på avdelningen Dans vid Konsthögskolan i Oslo (KHiO). Hur kommer det sig att skolan når sådana framgångar? Dansportalen talade med Zoltan Szolnoki, förstelektor i klassisk balett – han var närvarande i Grasse.

"Efter omorganisationer är dansavdelningen nu en mycket väl strukturerad högskoleutbildning med många sökande varje år, från många länder. I avdelningen för klassisk balett bedriver vi forskning i form av ett pågående arbete med att utveckla en syllabus. Därvid är vi till exempel mycket intresserade av utvecklingen inom den ryska Vaganovatekniken. Själv undervisar jag i pas de deux, och då är jag noga med att eleverna får prova att dansa med olika partners, för att på bästa sätt förbereda dem för skiftande förutsättningar i yrkeslivet. I KHiO får eleverna träna för olika pedagoger under utbildningstiden, just för att de ska få en mångsidig utbildning,"säger Zoltan Szolnoki.

I ett annat samtal framhöll Nanny Hedberg att man i denna högskola får ägna sig på heltid åt dansen, med många lektioner varje dag – i små klasser, där pedagogerna kan ägna mycket tid åt varje elev. Och lärarna Bryr Sig Om. Både Nanny och Samira framhöll Irina Zavialova, första amanuens i klassisk balett, för hennes utmärkta undervisning.

Yngre ålderskategorier i Grasse
Tävlingarna var som vanligt synnerligen väl organiserade. Jag följde de 72 unga dansarna i de tre högsta kategorierna. Redan i åldersgruppen under femton häpnade jag över det stora kunnandet och den stora personligheten hos två. Anaelle-Jade M’Dallal hade en mycket vacker och säker teknik och visade både lugn och elegans i sina solon. Hon vann överlägset sin kategori, belönades med guldmedalj och med juryns specialpris. (Medaljer utdelas i alla kategorier.)

En yngling med imponerande säkerhet, dynamik och elegans var Hugo Gallais, också han knappt 15. I hans moderna dans var till och med entrén noga koreograferad. Han gick, hela tiden mycket behärskat, utmed fonden till mitten, vände 90 grader in mot scenens mittpunkt, där han lade sig på magen med huvudet mot publiken. Därefter började dansen. När han tidigt arbetade sig upp till stående, visade han liksom i förbigående att han kan göra spagat med benen åt sidorna. Under dansen hade han till och med ett sätt att springa med stora konstnärliga kvaliteter. Av mig hade han fått en finare medalj än det brons han erövrade.

I åldersgruppen under 17 gjorde Lea Sauvignon störst intryck på mig. Med precision och styrka i härlig förening visade hon stor auktoritet. Välförtjänt belöning: guldmedalj i hennes kategori.

Dessa tre, alla från Frankrike, kommer att stå på min observationslista. Detta är också ett av de stora glädjeämnena när man under ordnade former får se unga dansare i aktion: Man kan få sig härliga överraskningar till livs.

Sammanfattning
I Grasse organiseras balettävlingarna av Jeune Ballet Méditerranéen, medlemsorganisation i Franska dansfederationen. Tävlingarnas organisationskommitté omfattar 15 personer, med danspedagogen med mera Claudine Andreo i spetsen. Tävlingen startades 1988 (samma år som Stora Daldansen, numera NBBC i Falun) och är nu en av Frankrikes tio stora balettävlingar (förteckning finns på hemsidan danseclassique.info/concours/).

I båda orterna arbetar man troget och med kontinuitet, och med stor framgång, med dessa projekt för balettkonstens bästa. Sedan 2003 samarbetar man, föredömligt. De internationella kontaktnäten växer sig starkare. Både i Grasse och Falun tar man baletten på det allvar den förtjänar.

I Grasse finns numera till och med en välorganiserad fotoavdelning där man kan köpa vackra fotografier tagna av Thierry Mouchet. Där säljer man också inspelningar av hela tävlingen.

Vad som kunde vara bättre både i Grasse och Falun är den massmediala bevakningen. Inför finalpassets fullsatta salong på teatern i Grasse hälsades publiken välkommen av juryns ordförande Marc Ribaud. Han passade då på att också presentera Dansportalens utsände och tacka för hans närvaro. Visserligen fanns också ett ryskt TV-team som höll på med en dokumentär, man annars var det uppenbarligen renons på massmedia. Vill man vara positiv kan man då säga att det verkar finnas gott om plats för fler personer som vill skriva om dans.

Peter Bohlin
30 okt 2019