Marie Larsson Sturdy: Det är viktigt att sprida danskonsten i hela Norrbotten

PITEÅ: Dansportalen har besökt Dans i Nord, Sveriges nordligaste institution för professionell danskonst, lokaliserad i Piteå men med nästan en fjärdedel av Sveriges yta som arbetsområde.

När man närmar sig Piteå genom strama barrskogsområden och här och där små byar, upptäcker man en tornspira som reser sig högt över trädtopparna. Det är riktmärket för Piteå campus där Dans i Nord delar lokaler med bland andra Norrbottensmusiken och Musikhögskolan. Vetenskapligt centrum som ingår i Luleå tekniska universitet finns också inom samma område.

Nu är det inte så ensligt som det låter – åt andra hållet är det gångavstånd till stadens centrum.

Väl inne i byggnaden möts man av ett rätt komplicerat mönster av olika större och mindre lokaler, slutna rum, vinklar och vrår och öppna stråk.

På Dans i Nords kontor möter jag Marie Larsson Sturdy, verksamhetschef och konstnärlig ledare och Olof Westring, utvecklingsstrateg och ekonom. Tillsammans med webbansvariga Carina Svenson utgör de den fasta personalen.

Dans i Nords nuvarande institutionella form bildades 2012. Verksamheten är både kommunalt, regionalt och statligt finansierad. Marie har byggt upp den från grunden med åtta grundpelare:

Dansabonnemang i Piteå och Luleå; Unga Dans i Nord.; Dans i Nords residens för danskonstnärer; Den regionala turnén Beyond Words; Dans och dansfilm; Dansgästspel; Dans i Nords ungdomskompani samt Dansfesten, Dans i Nords egen internationella dansfestival.

”Det största publikantalet finns naturligtvis i regionens största stad Luleå”, säger Marie. ”Där har vi byggt upp en infrastruktur tillsammans med Kulturens Hus och Luleå Riksteaterförening och ökat biljettförsäljningen till dansföreställningar med över 980% – och publiken fortsätter att öka i antal!”

Kontinuitet och ett kvalitativt innehåll är nyckelfaktorerna för publikbygget.

”Det är viktigt att sprida danskonsten i hela Norrbotten och genom vårt regionala uppdrag turnérar Dans i Nord med professionell danskonst till Norrbottens samtliga kommuner”, fortsätter Marie.

”I nära samverkan med regionens samtliga kommuner bygger vi tillsammans upp en hållbar infrastruktur för professionell danskonst. De kommunala scenerna blir till lokala ’Dansens Hus’ dit även kommunernas kulturskolor och lokala dansskolor liksom Svenska Balettskolans avdelning i Piteå deltar i våra workshops eller som ’förband’ inför våra föreställningar och ser och tar del av professionell danskonst.”

Närheten och samarbetet med Norrbottensmusiken, Musikhögskolan och orkestern är också viktigt.

”Mina starkaste önskemål för den närmaste framtidenär att fortsätta publikutvecklingsarbetet i Norrbotten och bjuda publiken på nya utmanande och inspirerande dansmöten.” säger Marie

”Genom att kontinuerligt återkomma till våra 14 lokala ’Dansens hus’ med ett kvalitativt innehåll har Dans i Nord skapat en stabil dansplattform med en växande publik i olika åldrar.

Vi gläds över att se resultatet av vårt infrastrukturarbete och att få fortsätta möta publiken, människorna i Norrbotten och beröra dessa med inspirerande och häftiga dansupplevelser...”

Olof tar mig runt i lokalerna och visar den stora fina konsertsalen Studio Acusticum, dansarnas balettsal och den egentliga dansscenen Black Box. Mycket imponerande!

På kvällen inleddes dansfesten med visning av Blocking Light en VR-dansfilm (virtual reality) producerad av Dans i Nord med koreografi och dans av Anthony Lomuljo och Jérome Marchand och musik av Johan Molander.

Därefter framträdde Dans i Nords ungdomskompani samt elever från Piteås och Luleås danskedja med Beyond Words 4.

My Longest Ccompanion, ett starkt och fängslande personligt solo med koreografi och dans av Anthony Lomuljo, dansare vid Kungliga Baletten, avslutade kvällen.

De följande dagarna bjöd på bland annat på Borta ett förtjusande program för de allra minsta av Minna Krook Dans. De små åskådarna bidrog med tillrop, egna instruktioner, varningar och munterhet, ja med sin totala inlevelse!

Den samiske traditionsbäraren Ola Stinnerbom framträdde med berättelsen Man kallar oss lappdjävlar om hur den samiska kulturen har bekämpats och förbjudits men trots allt överlevt. Dansfilmen Sajva, the Other World med Ola och Helena Karabuda visades. Ola deltog senare i ett publiksamtal med danskritikern Maggie Foyer.

Kirunas egen danskonstnär Marcus Baldemar visade ett solo kallat GALDR, där han iklädde sig rollen som guden Oden.

Innan avslutningsföreställningen på söndagen bjöd Ola Stinnerbom på en mycket uppskattad lektion i jojkning – man önskar fler hade hittat dit!

Det sista framträdandet i Piteå blev V/S[versus] – en rasande dansant uppvisning av dansglädje med det klassiska paret Katariina Edling och Dragos Mihalcea med karriärer i Kungliga Baletten som ställdes mot Let's Dance-paret Helena Fransson och Tobias Wallin.

Dagen därpå flyttade jag till Luleå där dansfesten fortsatte på det förnämliga Kulturens Hus med dansgruppen Cie Massala från Paris bjöd på hiphop och marockanska folkdanser i en urban mash up.

”NÄSS har fötts ur kontrasten mellan en framåtskridande modernitet och rotade traditioner i det Marockanska samhället. Fouad Bossouf, koreograf, dansare och grundare av Cie Masssala låter motpolerna samspela i verket”, skriver man i programbladet och förklarar ursprunget till verket:

”Med en fot i Marocko och den andra i Parisförorten Val-de-Marne lånar Cie Masala uttryck från stilar som hiphop, samtida dans och nycirkus. I skapandet av NÄSS har också Marockanska folkdanser fått utgöra källor och inspiration.”

Resultatet är en fascinerande upplevelse där dansarnas totala utlämnande av känslor i en unison timmeslång urladdning av kraft, extas, desperation och ilska tar andan ur publiken som svarar med stormande applåder och högljudda tillrop.

Ett bevis på dansens förmåga att förmedla det ofattbara. D ansdagarna i Norrbotten blev en givande inledning på danshösten.

Anders Jörlén
8 okt 2019