I huvudet på en magdansös

STOCKHOLM: Nämner man ordet magdans inom danskretsar i Sverige dyker namnet Rozita Auer strax upp. Hon har varit den orientaliska dansens ambassadör i Sverige, men också så mycket mer.

Nu har hon skrivit en bok om sitt liv, rikt på upplevelser och erfarenheter. Bokens titel är just I huvudet på en magdansös.

Boken är inte bara en berättelse om teatervärlden i Sverige under mer än fyra decennier, den ger också en inblick i många intressanta livsöden ur hennes rätt brokiga släkthistoria och andra som hon mött som dansare och på sina många resor.

Rozita Auer började dansa som tonåring på bland annat ABF:s konstskola och Balettakademien med lärare som Herman Howell, Walter Nicks och Ann-Charlotte Lindström.

Hon mötte också den lätt exotiska, ryskfödda Elisaveta (von Gersdorff Oxentierna) som var ett känt namn på Stockholms scener och på film under främst 1940- och 50-talet.

Genom Elisaveta, som ledde en musikteatergrupp, kom hon i kontakt med den indiske dansaren Vidya Ghanekar, som blev den första kontakten med orientalisk dans och inkörsporten till ett liv fyllt av dans i många former.

Hon har träget verkat för att orientalisk dans skall ses som en seriös konstart och inte bara som sensuell nattklubbsunderhållning.

Dansen har fört henne till många platser i världen: Grekland, Turkiet, Egypten, Tunisien, USA – ja listan kan göras lång. Hon har arbetat med de flesta storheter i svenskt teater- och underhållningsliv, från Alf Sjöberg och Ingmar Bergman till Povel Ramel, Hasse och Tage, Hasse Vallman, Lars Forsell och Olof Buckard.

Hon har framträtt på både Dramaten och Operan men också i kyrkor och folkparker, på scener och klubbar från Sverige till orienten. Rozita Auer arbetar också som koreograf, sångerska och föredragshållare.

Rozita har även en intressant släkt att berätta om. Hennes morfars farfar var den kände brännvinskungen Lars Olsson Smith. I släkten har funnits både Wallenbergare och turkisk-rumänska prinsar.

En mycket intressant person var just en av de senare: Constantin Karadja. Han var rumänsk diplomat i bland annat Berlin, där han under nazisttiden medverkade till att rädda 51 000 rumänska judar undan fångenskap och förintelse, en bortglömd hjälte.

Rozita Auer skriver personligt, öppenhjärtigt och utförligt om allt i sitt liv, arbete såväl som privatliv. Det blir många sidor, runt 450, och förteckningen över personer som nämns i boken närmar sig tusentalet.

Kanske inte en bok att sträckläsa, men ändå mycket läsvärd, både för den som levt med under denna tid och för den som vill veta mer om dans, teater och underhållning under en rik epok – och om orientalisk dans! Dessutom rikt illustrerad.

Omslag och formgivning Torbjörn Ring.
Sivart förlag, ISBN 978-91-85705-81-8

Anders Jörlén
27 juni 2016