En kropp säger mer än tusen ord

STOCKHOLM: Så heter heter det charmerande program som hade Stockholmspremiär på Dansmuseet 18 februari. Föreläsningsföreställning och rörelserevy kallas i programbladet det en knapp timme långa verket som framförs av kroppspoeten Ika Nord och den ungdomliga skådespelerskan m. m. Meg Westergren.

Förtrollande står det dessutom. Javisst: så sant som det är skrivet!

"En sorts kartläggning av kroppens olika språk. Ett timme om den kommunicerande rörelsen, den som vill vara begriplig", har Ika Nord sagt om programmet. Javisst: Teckenspråk, sång, dikt och dans. Elegant förpackat på en minimal scen.

För att nu börja med dansen: Ika Nord framför en dans av Isadora Duncan, till ett preludium av Chopin. Vacker så det räcker – men omedelbart efteråt kommenterar Meg Westergren dansens innehåll. När hon säger "Jag är en del av allt som växer", lyckas hon klä i ord en viktig del av den fascination som Isadoras dans väckte.

Isadoras danskonst var nämligen inte enbart vacker att beskåda: dansen ägde en kraft som förändrade åskådare – både kvinnor och män. "Sådan ser jag framtidens kvinna", har Isadora skrivit: "Den starkaste anden i den friaste kroppen."

Teckenspråk
Jag minns nu inte riktigt hur övergången såg ut – ena stunden visade Ika verbet dans i olika versioner av de internationella teckenspråken – men plötsligt håller hon på att i teckenspråk tolka den gamla slagdängan av Jules Sylvain: "Ty dina blåa ögon lova mer än dina röda läppar ger." Ett litet underverk sker då, när Ikas teckenspråk gör storartad rörelsepoesi av en enklare schlagertext.

Innehållsrikt program
Shakespeare och Nils Ferlin dyker upp i framställningen, finstämt tolkade av Meg, Andligt närvarande är även mimens mästare Etienne Decroux och hans elev Jean-Lois Barrault. Ika visar ett exempel på Meyerholds biomekanik, som lanserades som modernt rörelsespråk i den unga Sovjetstaten. Hon dansar folkdans i ett potpurri ev Kathleen Quinlan, och har själv koreograferat två mer avancerade rörelsestudier. En heter 1900-talsmänniskan (efter en bok av Peter Englund), en annan handlar om en kvinnas liv.

En knapp timme långt är programmet: för min det hade det kunnat få fortgå i flera timmar.

Peter Bohlin
19 feb 2015