Tivoli – en nöjespark med kulturella ambitioner

KÖPENHAMN: Tivoli är inte bara en nöjespark. Här har även kulturen sin givna plats. Den kända Påfågelsteatern från 1874 upprätthåller traditionen med pantomimföreställningar och Pierrot, huvudpersonen i dessa, är en idol för barn och gamla.

Sedan många år bjuder Tivoli också på gästspel av danskompanier av högsta internationella klass. Ansvarig för dessa är idag Peter Bo Bendixen, tidigare solodansare vid Den Kongelige Ballet och sedan 2005 år balettchef på Tivoli.

Dansportalen har besökt honom i Tivolis Konserthus, platsen för stora dansupplevelser.

Hur ser du på att ni har stora gästspel samtidigt med Det Kongelige Teater?
Det är inte planlagt, men då vi insåg att vi hade två gästspel och Det Kongelige teater samtidigt bjudit in Hamburgbaletten och hade nypremiär på Kameliadamen, övervägde vi om det skulle bli för mycket på en gång.

Men vi blev eniga om att det här var ett tillfälle att placera Köpenhamn på den internationella danskartan. Det blir ju ett slags mindre dansfestival, men vi har inte gått samman om en gemensam kampanj.

Vi har en stor och trogen publik för Alvin Aileys föreställningar här på Tivoli, de är här för fjortonde gången, och med gästspelet av Royal Ballet och vår egen premiär av Sylfiden på Pantomimteatern ansåg vi att vi hade en egen liten balettfestival här på Tivoli.

Att Det Kongelige Teater samtidigt hade fokus på John Neumeier och Kameliadamen gjorde det litet mer spännande, men vi har inte samarbetat direkt – även om vi talat med varandra. Jag känner ju Nikolaj Hübbe sedan vi var barn.

Alvin Ailey är ju mycket populär här och jag har läst att de är mycket starka och i strålande form nu.
Naturligtvis genomgår truppen en ständig utveckling och förändring. Nu har de en ny chef, Robert Battle, sedan tre år. Han tar kompaniet vidare i en delvis ny riktning och det har tillkommit flera nya dansare – som det bör göra – vilket alltid medför en utmaning och en utveckling. En stor förändring där kompaniet söker förnya sin identitet som har gjort det mycket starkare och vitalare. Det märktes tidigt när de var här för två år sedan och ännu mer i år.

Kommer ni att satsa på att bjuda in flera kompanier under samma period?
Köpenhamn är inte en stor metropol som London eller Paris och vi har inte en lika stor balettpublik. Det Kongelige brukar ha sina gästspel på vintern eller våren och vi har dem i september, men det är möjligt att vi kommer att förlänga den perioden lite.

Hur väljer ni gästspelen? Jag har sett New York City Ballet och San Francisco Ballet här, och tidigare kom American Ballet Theatre hit flera gånger.
Det är länge sedan ABT var här och om NYCB kommer hit igen vet man inte ännu, men det skulle vara spännande. Vi vill visa det bästa inom olika genrer här i konsertsalen och det är Royal Ballet och Ailey goda exempel på. De tillhör ju det bästa inom sina respektive områden och det gör ju också NYCB.

De här kompanierna har ju också en speciell anknytning till Danmark. Chefen i San Francisco, Helgi Tomason, startade ju sin karriär här på Pantomimteatern och New York City Ballets Peter Martins på Det Kongelige. 

Samtidigt måste vi också försöka bredda utbudet. Förra året hade vi till exempel Pilobolus här. Vi är ju inte främst en dansteater. Vi har symfonikonserter, vi spelar musikaler och vi har sångare och musiker som ger konserter och en del andra egna produktioner.

Därför är det viktigt att vi bjuder på något som är intressant och finner en publik. Det gör ju Alvin Ailey formidabelt, men det finns ju också andra som kan komma i fråga. Till jultiden ger vi Nötknäpparen, för vi vill ha en familjeföreställning och nå barnfamiljerna. De får en fin familjeupplevelse och en julupplevelse. Det är ju en tradition i en stor del av världen att ta barnen med på en nötknäpparföreställning.

Vi har en överenskommelse med Det Kongelige om att vi ger Nötknäpparen vartannat år och de vartannat – ett samarbete som fungerar riktigt fint.

I vår föreställning uppträder både vårt eget kompani och speciellt engagerade artister. Kompaniet på Pantomimteatern har 22 dansare, därtill engagerar vi extra dansare. Vi har ett nätverk som vi samarbetar med. Nu kommer till exempel sex dansare i Nötknäpparen från South African Ballet – de har inga föreställningar den perioden, vilket passar oss.

Dessutom har vi ett antal dansare från många andra ställen i världen. Det finns ju fler bra dansare än jobb i världen, så det är mycket attraktivt att få jobb här.

På Pantomimteatern har vi bara en dansk dansare förutom karaktärsdansarna. I Nötknäpparen har vi danskar i karaktärsroller som till exempel H C Andersen, men av sammanlagt 35 balettdansare är bara en från Danmark. De danskar som är tillräckligt bra kommer till Det Kongelige Teater.

Inom EU är det ju fritt att arbeta, men det har tagit fyra månader att få uppehålls- och arbetstillstånd för sydafrikanerna. Vi får många ansökningar från USA men vi har inte tid nog för att komma igenom byråkratin.

Dansarna på Pantomimteatern är engagerade för en period på sex månader, och sedan igen för Nötknäpparen, men vi samarbetar med Det Kongelige, så en del dansare kan få arbete där resten av året. I år är till exempel två av våra dansare engagerade för att vara med i Etudes och senare i Svansjön på Det Kongelige. Jag är glad att våra dansare har en nivå som svarar mot Det Kongeliges krav.

Ser ni Den Kongelige Ballet som en konkurrent?
Både Nikolaj och jag har den filosofin att ju mer vi gör som handlar om dans – bland annat har vi sedan 2012 en egen balettskola med 200 elever som är under uppbyggnad – desto bättre för oss båda. Så vi konkurrerar inte med Det Kongelige utan det är ett väl fungerande samarbete som gagnar båda.

Vår repertoar på Pantomimteatern är ju dels pantomimerna och dels klassisk balett, men till vår senaste premiär hade dansarna själva gjort koreografi. Det var fyra verk: ett klassiskt och ett neoklassiskt, medan de andra två verken är mycket moderna. Ska man vara intressant som dansare idag, måste man kunna spänna över flera genrer, inte bara klassiskt eller modernt.

Man kan till exempel se på Alvin Aileys dansare idag, att en del är mer klassiskt tränade än andra. Man ser det direkt och det ger en annan dimension till upplevelsen.

Är det är första gången Royal Ballet kommer till Tivoli?
Ja, och det ligger en hel del arbete bakom. De har varit på Det Kongelige med Manon, men det är många år sedan.

Vad blir det nästa år?
Vi ska utvärdera årets program nu, så jag kan inte säga vad som kommer, men vi talar med flera olika kompanier om de närmaste åren fram till 2017-18. Tivoli fyller 175 år 2018 så vi är igång med planeringen för hur vi ska fira det i Konsertsalen och dansmässigt.

Men du har rätt i att vi bör sätta oss samman och diskutera vad ska vi satsa på och vad ska Det Kongelige göra. Det ska vi börja med nu – när vi är färdiga med årets gästspel.

Har ni också samarbete med Dansk Danseteater?
Ja, jag är en stor beundrare av deras ledare Tim Rushton. Han har redan gjort en balett för Pantomimteatern och vi talar om att han ska göra en till. Tim och Dansk Danseteater har nått en stor och ung publik och de har fått en egen karaktär. De är mycket intressanta även för oss på Tivoli.

Har ni någon ny stor produktion på gång för Konsertsalen?
För närvarande bara Nötknäpparen, men vi talar om att ju mer vi utvecklar balettskolan, desto mer kan vi försöka göra något där vi involverar barnen och våra dansare. Nu är de äldsta eleverna i 15-årsåldersn men vi räknar med att kunna utbilda dansare som kan komma in i såväl vårt kompani som Den Kongelige Ballet och andra professionella kompanier världen runt. Det skulle göra oss stolta och glada.

Vi har ju endast dansundervisning och inte allmän skola, men vi funderar på hur vi kan erbjuda även allmän gymnasieutbildning för de äldre.

Tivoli är i princip självförsörjande ekonomiskt. Vi har inte statligt stöd, men vi har sponsorer för de stora gästspelen bland annat. Tivoli är ett affärsdrivande företag, så våra egna produktioner har helt andra förutsättningar än ett statligt kompani.

Hur ser du på din närmaste framtid?
Just nu är det spännande med utvecklingen av balettkompaniet, att få arbeta med duktiga dansare, att utveckla balettskolan – här finns massor att göra. Det innebär många utmaningar så jag ser fram emot att fortsätta här.

Tivoli skall också bygga ett nytt hus på 4 500 kvadratmeter som skall inhysa både balettskolan och barnorkestern Tivoli-Garden. Huset finansieras bland annat genom en donation på 50 miljoner danska kronor från A P Møller og hustru Chastine Møllers fond. Totalkostnaden beräknas till 130 miljoner. Huset ritas av den världsberömda arkitektfirman Pei Cobb Freed & Partners i New York.

Anders Jörlén
30 okt 2014