Knut Breder leder balettskolan vid Operan i Oslo

Knut Breder är konstnärlig ledare för Ballettskolen ved den Norske Opera & Ballett. Han utbildades sig till dansare vid Den Norske Operas ballettskole i Oslo med fortbildning genom studier i utlandet.

Han har verkat som dansare vid Nationalbaletten i Oslo och Malmö Stadsteaters Balett. Efter dansarkarriären har han verkat som danspedagog och är sedan 1997 chef för Ballettskolan ved Den Norske Opera og Ballett. Knut Breder publicerade 1997 Dansens teori.
Dansportalen träffade honom i samband med den Nordisk-Baltiska balettävlingen i Falun.

Knut Breder, hur länge har du varit chef för Balettskolan?
När jag slutade dansa började jag först undervisa och chef för balettskolan har jag varit sedan 1996.

Hur fungerar balettutbildningen Norge?
Upp till tionde klass – motsvarande den svenska grundskolan – går danseleverna i Oslo och områdena omkring på Ballettskolen ved Den Norske Opera & Ballett som finansieras inom Operans budget. Sedan kan de fortsätta tre år vid Kunsthøgskolen i Oslo, som ger den slutliga utbildningen till färdiga dansare. Det finns också elever vid privata balettskolor, men erfarenheten visar att dessa bara undantagsvis kvalificerar sig till vidare utbildning i klassisk balett.

Till och med årskurs sju, då eleverna är 13 år, betalar eleverna vid Operan en avgift för undervisningen, medan resten av finansieringen sker inom Operans budget. För årskurserna 8-10, kallad ungdomsskolan (jfr högstadiet), får Operan ett bidrag från Oslo kommun och då betalar eleverna ingen avgift och den teoretiska undervisningen bedrivs av en kommunal skola centralt belägen i Oslo.

Vi tar in elever i huvudsak i två faser, antingen i sex till sju års ålder eller i åtta till nio. Då har de lektioner i dans på eftermiddagarna. Från årskurs åtta fortsätter de som heltidselever vid ungdomsskolan. Där kan vi ta in högst 15 elever per år, men ofta är det färre. I år tar vi bara in fem och då antar man bara de som har grundläggande förutsättningar för att bli professionella dansare.

De flesta går sedan alla tre åren till och med tionde klass, om någon slutar kan det vara på grund av en skada. De flesta söker sig vidare till konsthögskolan och de flesta vill gå vidare inom klassisk balett, men ibland också moderna dans och jazz, om man vill det. En del söker sig också till skolor i utlandet.

Vi har enstaka elever som utifrån kan komma in i åttan, de kan då ha någon utbildning i dans eller sysslat med t ex gymnastik och kommit sent igång med dansen. Några av dessa kommer från platser utanför Osloområdet.

I tillägg till studieutbudet i klassisk-, modern- och jazzdans vid Konsthögskolan finns i Oslo också en privat skola som ger en bra utbildning för musikalartister,

När de går ut konsthögskolan är det inte självklart att alla får en plats i Nationalbaletten, det är en hög nivå där och många dansare från utlandet söker också dit. Lyckligtvis har Nationalbaletten budget för upp till fyra praktikantplatser som i första hand är avsedda för norska elever eller elever som fått sin utbildning i Norge. De kan därför även sökas av till exempel svenska dansare som går på konsthögskolan.

Praktikantplatserna ger en väldigt bra övergångsmöjlighet från skolan till baletten och under de senaste året har intresset från operans sida ökat liksom förståelsen för nödvändigheten av att ge norska dansare en chans. När de väl kommit in där får de erfarenhet och kommer upp i en nivå som kan ge dem arbete i baletten.

Utbildar ni bara i klassisk balett?
Det är vårt mandat vid balettskolan att utbilda dansare för Nationalbaletten, och då är det det vi specialiserar oss på, även om de också får utbildning i modern teknik, karaktärsdans och liknande.

Samarbetet mellan oss och konsthögskolan utvecklas också hela tiden, det är en viktig skola för våra elever. Det varierar litet hur många som går vidare. I år fick sex av åtta elever från tionde klass behörighet till konsthögskolan. Några av dessa har också erbjudanden från utländska skolor och väljer detta.

Våra elever bor i allmänhet hemma, de kommer normalt från Osloregionen men en del kan ha en restid på en till en och en halv timme för att ta sig till operan.

Är det många pojkar som går hos er?
Nej, det är samma problem som överallt annars. I år har vi två pojkar i tian, ingen i nian och två i åttan. Det varierar, vissa år kan vi ha fem eller sex pojkar. Nästan varje år har det åtminstone varit en eller två som söker till ungdomsskolan.

Gör ni någon extra drive för att få fler pojkar?
Nej, dessvärre inte så mycket ännu, men vi ser ju att baletter som Nötknäpparen skapar ett intresse och det nya operahuset har också betytt att intresset för balett och opera har ökat och det har balettskolan nytta av.

Vi reser också runt till skolor i Osloområdet tillsammans med Nationalbaletten med något som vi kallar Kultursäcken, då vi visar till exempel utdrag ur repertoaren, därigenom sker kanske också en viss rekrytering.

Finns det skolor även i ute i landet?
Det är ett stort problem. Bortsett från kulturskolan i Bergen, som har en bra utbildning, så är det få skolor runt om i landet som även får fram elever på en så hög nivå att den räcker till intagning på Konsthögskolan.

Några få privata skolor visar emellertid tidvis att de kan ge en tillräcklig grundutbildning för att eleverna ska kunna söka in, men det blir svårare och svårare att hålla en tillräckligt hög nivå.

Konsthögskolan är en helt statlig skola som har balett, opera, teater och bildkonst och annan visuell konst på schemat. Den utbildningen är gratis för studenterna och man kan också få studielån. Då bor man i studentbostäder eller inneboende – om man inte bor kvar hemma.

Utbildningen ger en batchelor-examen när man är färdig och den kan ligga till grund för annan utbildning på högskolenivå. Det är speciellt för Norge att danseleverna går direkt från ungdomsskolan till högskolenivån.

Man läser även teori på den nivån, tillräckligt för att bli godkänd, men det är väsentligt mindre teori än på det allmänna gymnasiet – man läser en baskurs i norska, engelska och så vidare.

Hur sker antagningen till balettundervisningen på ungdomsskolestadiet?
Man gör audition, som i och för sig är öppen för hela Norge, men det är huvudsakligen elever från Oslo som söker in. I läroplanen för den allmänna ungdomsskolan finns dansämnen, men det beror också på om man har kompetenta lärare i dans, så det är inte överallt, det är för närvarande i huvudsak på fritidsnivå.

Medverkar eleverna i Nationalbalettens föreställningar?
De yngre medverkar som barn i Nötknäpparen till exempel och de som går på konsthögskolan används ibland som extra dansare i de stora klassiska baletterna, till exempel som svanar i Svansjön.

Hur ser allmänheten på balettskolan, som i Sverige ibland klandras för att ställa för höga krav, använda för hårda metoder och ett kränkande språk att vara för elitistisk? Man ska nu också göra en hårdare utgallring av elever som inte har förutsättningar att bli professionella dansare.
Jag har läst om det, men vi har de senare åren inte haft sådan kritik i Norge, visst har man diskuterat om det är rätt att ställa stora krav så tidigt, men det verkar som att man har börjat få mer förståelse för att det behövs och man gör jämförelser med elitidrotten.

Det hänger också till en del samman med öppnandet av det nya operahuset – där Nationalbaletten faktiskt framstod som starkare än operasidan – och som många såg i TV runt hela Norge. Jag tror det gav ett lyft för balett och balettundervisning.

Vi har också gjort bra ifrån oss till exempel här i Falun och i konkurrensen i övriga utlandet. I varje fall hos delar av skolmyndigheterna. bland annat i Oslo, har man nu insett att man måste satsa på specialkunskaper i dans såväl som i matematik och musik till exempel.

Vad beträffar gallring, så har vi hela tiden haft en viss gallring och eleverna är medvetna om det när man börjar hos oss, den kritiken har inte varit så märkbar.

Vi gör en utvärdering två gånger om året, och om man inte motsvarar förväntningarna kan man mista sin plats. Vi ger först en varning, och sedan kan man bli utgallrad och det har man förståelse för.

Det är ju så att om man inte lyckas följa med utan blir efter som balettelev känns det inte positivt. Att uppleva att man under en längre tid inte lyckas, är inte bra. Då är det bättre att finna något annat och inte fortsätta med en utbildning som är så specialiserad och så krävande som balett.

Det förstår de flesta, men det kan finnas tillfällen då man måste gå in i en litet längre dialog med eleven och föräldrarna för att förklara. Om man väl kommit in på ungdomsskolan (åttan) så har man lov att gå färdigt de tre åren – om det inte inträffar något speciellt, som skador till exempel.

Är det någon konflikt mellan en specialskola som er och det kommunala skolväsendet?
Nei, vi har mycket goda relationer med Oslos skolmyndigheter. Men när det gäller statliga skolmyndigheter så har det varit en lang och svår process för att komma dit vi är i dag. Vi har haft många år av diskussioner med politiker, skrivit inlagor och haft samtal med tre-fyra kulturministrar.

Det var kultur- och utbildningsråden i Oslo som tände på idén om en elitklass i balett i ungdomsskolan, men det första året var det en konstant diskussion mellan staden och de statliga instanserna. Staten ville hålla på enhetsskolan och inte ha elitskolor, medan Oslo är en av de kommuner som är mer öppna för att pröva mer elitutbildning.

Till sist så drog även departementet slutsatsen att dans är ett så speciellt yrke, att dansare har en kort karriär och behöver komma ut i yrkeslivet tidigt. Dansarna blir också pensionerade tidigt, så de gav sitt godkännande. Detta speglar kanske att man även på det statliga planet är litet på väg att förändra synen på nödvändigheten att satsa också på de speciella talangerna.

Vi har lärare från många olika länder på balettskolan och med olika bakgrund och olika traditioner. Det har hänt, någon gång, att jag som ledare för skolan måste ta ett samtal med någon för att se till att eleverna behandlas med den hänsyn och respekt och har den trygghet som alla har rätt till, och att man ska vara observant på hur sårbara elever är i den åldern.

Jag tror man nu kan se att vi har en gemensam förståelse för vår profil och hur det skall vara. Vi har ett väldigt bra samarbete med föräldraföreningen, som bland annat hjälper oss att ta upp frågor om näringsbehov och ätstörningar. Vi har dessutom en fysioterapeut som även kan ta upp andra personliga problem med eleverna.

Du följer väl debatten i Sverige?
Jag har stor respekt för att man i Sverige tog skolan på allvar och genomförde en särskild utredning på departementsnivå om balettskolan och dess organisation.

Sedan gäller det att fullfölja det hela, men då är det ju så, att en så stor förändring är en krävande process, som också kräver fortsatt politiskt stöd för att lyckas fullt ut.
Anders Jörlén
1 juni 2013