Johannes Öhman inledde med att berätta att det inte är lätt att få tag på Friedemann Vogel. "Jag ringde för att klara ut några detaljer med repetitioner bland annat. Han svarade att han var i Milano och just hade dansat i två föreställningar där, men nu skulle han bara packa sina väskor, 'sen kan jag komma till er för repetitionen på lördag innan jag gör den där intervjun med en danstidning och sedan har jag bokat mina biljetter för att fara till London.'

Han är verkligen efterfrågad i hela världen!"

Friedemann, berättar om sig själv:
"Jag är född i Stuttgart och började i dansskolan där.

Jag kommer från en artistisk familj och jag har fyra bröder: Jochen Vogel, som har varit dansare och nu undervisar, två bröder är musiker och den fjärde, Florian Vogel, är konstnärlig ledare för Schauspielhaus, den dramatiska teatern i Hamburg. Och eftersom jag var yngst måste självklart även jag bli något artistiskt.

Mina föräldrar däremot sysslade inte med något konstnärligt. Min mor hade tillräckligt med att klara av fem pojkar och min far är ingenjör.

Efter skolan i Stuttgart, tillbringade jag en tid i Monte Carlo för att avsluta min dansutbildning där. Sedan återvände jag till Stuttgart och blev medlem i baletten där."

Och du blev utnämnd till premiärdansör redan efter fyra år!
"Ja det gick snabbt!" – "Det borde gått ännu snabbare!" kommenterar Marcia Haydée.

Har du några favoritroller och kan du välja själv vilka du vill göra?
"Ja, jag gör många prinsroller, det är klart, men jag dansar också Romeo och de Grieux i Manon och andra dramatiska roller i Stuttgart, i baletter som också ges i resten av världen. Jag tycker om att tolka en karaktär med hjälp av kroppen, och det gör man både i klassiska och moderna baletter. Jag gillar att göra både klassiskt och modernt. Man uttrycker känslor i båda och det spelar ingen roll vilket. Det är det jag tycker om – en prins ena veckan och modernt nästa."

Marcia Haydée inflikar: "En koreograf som du arbetar mycket med är Marco Goecke, som gör alla möjliga galna saker, bara du kan göra dem! Friedemann är Marco Goeckes favoritdansare – och min förstås!"

Johannes Öhman berättar då att Marco Goecke kommer till Stockholm för att arbeta med Schubertprogrammet, som har premiär på Operan i februari nästa år.

Friedemann Vogel, i Marcia Haydées Törnrosa har du ovanligt mycket att göra som prinsen, jämfört med de traditionella uppsättningarna. Är du glad åt all denna dans?

"Ja, jag har växt upp med den här versionen. Vid premiären 1987 var jag en av de sju dvärgarna tillsammans med Snövit i sista akten. Det var mitt första framträdande på scen. Då trodde jag inte att jag en dag skulle dansa prinsens roll, men nu sitter jag här. Jag har dansat i många olika uppsättningar av Törnrosa, och det är sant att det är i Marcias version som prinsen har mest att dansa.

Det är så givande att arbeta med Marcia. Hon ser vad du går för och förstår vilken hjälp du behöver. Hon hjälper dig att utveckla rollen. Och prinsen i Törnrosa är mer än bara dans. Han är en ung man som söker finna sig själv – och finna kärleken. Det är inte bara att väcka Aurora med en kyss!

Det är också alltid inspirerande att arbeta med en ny partner och med en ny ensemble. Det har varit ett nöje att arbeta här och med Nadja Sellrup."

Vilka ensembler gästspelar du oftast hos?
"Jag dansar mycket på La Scala i Milano, och i Tokyo – men inte så ofta i USA, det blir mest i Europa, English National Ballet i London, i Rom och i Ryssland till exempel, Överallt där dom vill ha mig! Nästa månad dansar jag de Grieux i Manon i Helsingfors och sedan blir det Albrekt i Giselle i Rom."

Har du nya intressana projekt framför dig?
"Jag har några intressanta nya roller som jag ser fram emot, men de är inte offentliggjorda ännu. Jag tycker det är mest intressant att tolka nya roller och upptäcka nya drag hos mig som artist. Att spränga gränser!"

Friedemann Vogel på DVD;
Adam: Giselle med Mizuka Ueno och Tokyo Ballet 2009

Glazunov: Raymonda från La Scala 2011 (Arthaus: 101630)
Starring Olesia Novikova, Friedemann Vogel, Mick Zeni

REPERTOAR:
Huvudroller vid Stuttgartbaletten;
• En Fauns eftermiddag (Jerome Robbins)
• Apollo (George Balanchine): Apollo
• Bolero (Maurice Béjart
• Dances at a Gathering (Jerome Robbins)
• Edward II (David Bintley)
• Fratres (John Neumeier)
• Gaîté Parisienne (Maurice Béjart)
• Giselle
• In The Middle, Somewhat Elevated (William Forsythe)
• Initials R.M.B.E. (John Cranko)
• Kazimir’s Colours (Mauro Bigonzetti)
• La fille mal gardée (Sir Frederick Ashton)
• La Sylphide (Peter Schaufuss, efter August Bournonville
• Les Sylphides (Michail Fokine)
• Onegin (John Cranko) som Lenskij
• Poème de l’extase (John Cranko)
• Ricercare (Glen Tetley)
• Romeo och Julia (John Cranko)
• Slice to Sharp (Jorma Elo)
• Stravinsky Violin Concerto (George Balanchine)
• Svansjön (John Cranko)
• Symphony in C (George Balanchine)
• The Lady and the Fool (John Cranko)
• Kameliadamen (John Neumeier)
• Törnrosa (Márcia Haydée after Marius Petipa)
• Das Lied von der Erde (Kenneth MacMillan)
• Theme and Variations (George Balanchine)
• Voluntaries (Glen Tetley)

Roller skapade för Friedemann Vogel
• Carlotta’s Portrait (Christian Spuck)
• EDEN / EDEN (Wayne McGregor)
• Fancy Goods (Marco Goecke)
• Albrekt i Giselle (Irina Lukasova)
• Il Concertone (Mauro Bigonzetti)
• Mono Lisa (Itzik Galili)
• Nocturne (Christian Spuck)
• Orlando (Marco Goecke)
• Still.Nest (Dominique Dumais)
• The Shaking Tent (Marc Spradling)
• Prinsen i Törnrosa (Derek Deane)
• Two Pieces of Matter against the Gravitational Force (Jean Christophe Blavier)

Roller för Noverre-Society: Unga koreografer
• Come neve al sole (Rolando D’Alesio)
• You and me and him (Lior Lev)

Andra roller vid Stuttgartbaletten;
• 5 Tangos (Hans van Manen)
• Brouillards (John Cranko)
• dreamdeepdown (Kevin O’Day)
• Now and Then (John Neumeier)
• Sjunde synfonin (Uwe Scholz)
• Eldfågeln (Uwe Scholz)
• the seventh blue (Christian Spuck)
• Så tuktas en argbigga (John Cranko)
• The Vertiginous Thrill of Exactitude (William Forsythe)
• Vers un Pays Sage (Jean Christoph Maillot)