Under perioden april till juni har jag besökt tre av dem – Berlin, Hamburg och München. Tidigare har vi publicerat rapporter från Hamburg och Berlin och avslutar nu med München, som jag besökte i april tillsammans med en grupp balettvänner från Operans Balettklubb.

En stor del av detta har man kung Ludwig II att tacka för. Som estet och romantiker satsade han på de sköna konsterna, byggde ett antal rikt utsmyckade slott samt understödde Richard Wagner både i München och i Bayreuth. Det stora kungliga slottet – Die Residenz – utgör numera i huvudsak museer. Det ligger mitt i München och omges av monument över nationella hjältar, kyrkor och akademier.

Vid en av residensets fem borggårdar ligger Cuvillier-teatern, en överdådigt utsmyckad rokokoteater i rött och guld, uppkallad efter sin arkitekt Charles Cuvillier. I direkt anslutning till residenset ligger det pampiga operahuset med sin nyantika pelarfasad och sin rymliga och ljusa teatersalong. Teatern blev mycket skadad under andra världskriget men har återuppbyggts med ståtliga foajéer i en stramt anpassad utformning.

Sedan 1998 leds baletten med framgång av Ivan Liška, född i Tjeckien och under ett 20-tal år en av John Neumeiers främste danssolister i Hamburg. I år har Ivan Liška tilldelats det förnäma 'Deutscher Tanzpreis'.

Liksom flera andra tyska ensembler ger man varje år en resumé av den aktuella repertoaren under en balettvecka där man kan få en bred uppfattning om ensemblens kvalitet och konstnärliga profil. Förutom den egna ensemblen gästades teatern av Birmingham Royal Ballet (BRB).

BRB har en uttalad vilja att bevara den engelska balettraditionen från Ninette de Valois och Frederick Ashton och framåt. I München gavs till exempel de Valois Checkmate, Take Five av nuvarande balettchefen David Bintley och Ashtons En midsommarnattsdröm.

T.v: Birmingham Royal Ballet:

Nao Sakuma som Svart drottning

och Iain Mackay som Röd knekt

i Checkmate. Fotograf Bill Cooper

I Checkmate (urpremiär 1937, musik Arthur Bliss) utgör ett stiliserat schackspel en allegori över kampen mellan kärleken och makten.

Den röde löparen förälskar sig i den svarta drottningen, som utnyttjar hans svaghet för henne och dödar honom och sedan den röde kungen.

En intressant återblick i nittonhundratalets baletthistoria med starka dansare och i originalscenografi av Edward McKnight Kauffer.

Bintleys Take Five till välkända toner av Dave Brubeck, är en jazzig rad av danser fyllda av snärtiga hopp och glada skutt, charm och dansglädje.

Avslutningen med Ashtons The Dream var ett kärt återseende – baletten gavs på Stockholmsoperan 1975 – med grönklädda féer, ett romantiskt Ashton pas de deux för Titania och Oberon och en oemotståndlig Botten i tåsko-hovar.

Statsbaletten gjorde även den en utflykt till engelsk tradition med Ashtons Scènes de Ballet och MacMillans Das Lied von der Erde – med underbar altsång av Anna Larsson. Ensemblen gjorde också en fin insats i Jerome Robbins variationer över baletthistorien i Goldbergvariationerna till Bachs musik. Därefter följde Jiri Kyliáns fascinerande, mästerliga och gripande Gods and Dogs.

En höjdpunkt för många utgjorde John Neumeiers tolkning av Svansjön: Illusionen wie Schwanwensee som bygger på den olycklige kung Ludwig den andres liv. Starka tolkningar av Tigran Mikayelyan som Ludwig och Marion Dino som hans skugga (Rothbarts motsvarighet). Som Odette sågs balettens prima ballerina Lucia Lacarra.

Föreställningen satt sedan i bakhuvudet när vi dagen efter besökte Neuschwanstein, slottet som spelar en betydande roll i balettens intrig. Uppfluget på en spetsig bergstopp med tinnar och torn och en dekor helt byggd på Richard Wagners operor. Hundratals svanar förekommer i alla former från dörrhandtag till ljuskronor. En rolig detalj är att Ludwig i all sin romantik var ytterst modern. Slottet (byggt 1869-86, ej fullbordat) var utrustat med både telefon och vattenklosett.

Som avslutning på vårt besök fick vi en upplyftande balettmatiné med  Münchens 'Junior Company' och elever från Münchens Ballett-Akademie. Eleverna inledde med en Symphonie Classique av Jan Broeckz och Kirill Melnikov till Prokofjeffs musik.

Med en härlig entusiasm, otrolig scennärvaro och säker teknik lyste ungdomarna med sin dansglädje.

Münchens Junior Companys 14 dansare framförde fyra korta stycken, bland andra Balanchines Who Cares till Gershwins musik.

Att Konstanze Vernon ännu är still going strong och mycket populär framgick av det varma mottagande hon fick av publiken när hon med humor presenterade dagens program och fyllde ut de små pauser som behövdes för att byta scenbilder och kostymer.

Ungdomskompaniet är en språngbräda för nyexaminerade dansare som där får erfarenhet och träning i scenframträdande inför sina fortsatta karriärer.

Vår gamle vän Jens Graff är gästprofessor för ungdomskompaniet och Balettakademien under två år, en tjänst bekostad av 'Heinz-Bosl-Stiftung', en stiftelse till minne av den framstående dansaren Heinz Bosl (1946-75), som dog i leukemi endast 28 år gammal.

Stiftelsen äger också ett eget hus där ungdomskompaniets medlemmar får bo till en låg kostnad. Dessutom finns här en vacker tränings- och repetitionssal belägen i husets lilla trädgård. Ungdomskompaniet har en egen repertoar och gör egna föreställningar, men deltar även i Statsbalettens större produktioner.

Jens Graff gav oss en charmant rundvisning både i stiftelsen och balettskolan – offciellt Ballett-Akademi der Hochschule für Musik und Theater.

Det är en internationell skola med elever från hela världen och ett lärarteam på över tjugo pedagoger, som undervisar regelbundet på institutet ock internationella gästpedagoger som anlitas veckovis. Ett femtiotal av eleverna kommer från Sverige liksom en del av lärarna.

Jessica Iwanson började dansa för sin mor, balettpedagogen Gun Schubert, och gick sedan vidare till Balettakademien och Imperial Society of Dance i engelska Brighton. Efter utbildningen arbetade hon bland annat med lärare och koreografer som Walter Nicks, Katherine Dunham, Alvin Ailey och Martha Graham. Förutom på Oscarsteatern och i Cramérbaletten har hon även dansat i Paris under tre år.