Anders Jörlén:
Christian Rambe hyllad vid pensioneringen
I och med vårsäsongens slut 2011 lämnar premiärdansaren Christian Rambe Kungliga Baletten i Stockholm med pension. Sin egentliga avskedsföreställning gav han som Georges Méliès i Marc Ribauds Coppelia den 20 april, men ännu återstår några föreställningar som läraren i Svansjön vid balettens gästspel i Göteborg den 1 till 3 juni.Vid Operans Balettklubbs möte den 4 maj avtackades Christian på publikens vägnar med Balettklubbens hedersstipendium på 10 000 kronor. I motiveringen sägs bland annat: Genom hela sin karriär inom Kungliga Baletten har Christian Rambe utfört ett stort antal bärande roller inom både klassisk och nutida balett med säkerhet, stilkänsla och dramatisk uttrycksförmåga.
Från furste på balettscenen till snickare. Fotograf Cristian Hillbom
Christian Rambe har haft en lång och framgångsrik karriär inom Kungliga Baletten. Han har dansat allt från den romantiske prinsen i Svansjön till den sprudlande filmskaparen Georges Méliès i Coppelia nu senast.
Gösta Berlings saga med Jenny Nilson. Foto Mats Bäcker
Han har framträtt i de kraftfulla mansrollerna som Nilas i Månrenen, fadern i Den förlorade sonen, Jason i Medea,, Kolaren i Nötknäpparen, Petrucchio i Så tuktas en argbigga, Sir Archie i Herr Arnes penningar, Rothbart i Svansjön, Toreadoren i Don Quijote, Hilarion i Giselle och många fler.Hans karaktärer har varit säkert och personligt utformade och hans partnerarbete oklanderligt, Hans känsla för drama har varit osviklig.
Rambe i Onegin med Anna Valev (t.v.) och i Dansvurmen. Foto Carl Thorborg resp Mats Bäcker
Med åren har han också kommit att utveckla en komisk ådra i roller som Mor Simone i La Fille Mal Gardée och Méliès i Coppelia och kanske främst av alla Dulèger i Dansvurmen, där han tillsammans med Ivo Cramér utmejslade en oförglömlig karaktär, utsökt in i minsta detalj.Nu lämnar Christian Kungliga Baletten och det stoff som drömmar vävas av för att ängna sig åt att bygga i trä, ett mer handfast material. Han tänker nämligen bli snickare på heltid! Som en symbolisk gåva fick han därför en hammare av klubbens ordförande. Men vi får hoppas att han kommer åter på scenen, då som gäst. En sådan komisk-dramatisk förmåga kommer alltid att ha en plats på scenen. Se bara på hans företrädare
och mentor Istvan Kisch.
Anders Jörlén
21 maj 2011