Artiklar från 2008 – till idag

Artiklar från 2008 – till idag

Sidsel Pape:


Imponerende, internasjonal samtidsdansfestival

i Oslo

Kvalitet og stort spenn i stilarter preger den 6. CODA Oslo International Dance Festival.

Den største dansebegivenheten i Oslo denne høsten er CODA festivalen, 9. – 24. oktober. For ti år siden tok Lise Nordal, Magne Antonsen og Odd Johan Fritzøe initiativ til en internasjonal samtidsdansfestival i Oslo. I år arrangeres festivalen for 6. gang og kunne dette året ta i bruk Dansens Hus og Den Norske Opera & Balletts scene 2.

La La La Human Steps: Is You Me? Fotograf André Cornelier

La La La Human Steps: Is You Me? Fotograf André Cornelier

Programmet bø på 33 forestillinger, hvorav 13 norgespremierer, fem norske urpremierer i tillegg til seminar, kurs, klubb, installasjon og film. Første del hadde fokus på samspillet mellom musikk, elektronikk og bevegelse. I 16 dager har CODAs minst 350 medvirkende samlet stort og smått til felles feiring av samtidsdans. Nær 80% solgte billetter betyr stor suksess. Dansestilene har spent fra modernisme via nyklassisisme, til samtidsuttrykk.

God balanse
I forbindelse med CODA har også et ledd i møteserien Ke∂ja funnet sted. Professor i scenekunstteknologi, Johannes Birringer, åpnet konferansen for det nordisk-baltiske samtidsdansmiljøet med oppfordringen: Ikke konkurrer med teknologien om oppmerskomhet, en robot vil alltid vinne publikums sympati!

Flere forestillinger under flagget Dans og nye medier, konkurrerte beinhardt, men tapte ikke. De balanserte overraskende godt forholdet mellom dans og elektronikk, mellom kropp og robot, mellom to- og tredimensjonalitet. Selv om de levende bildene fenget, så fanget de fantastiske utøverne fokuset. Det er bare å stemme i kritikerkorpsets jubelkor .

A.lter S.essio: Loss - Layers med Yum. Fotograf Irwin Leullier

A.lter S.essio: Loss - Layers med Yum. Fotograf Irwin Leullier

Yum Yum
Under Loss - Layers på åpningskvelden, kom jeg i transe. Video og lydkreasjonen til Fabrice Planquette, trengte gjennom ørepropper fra Rockeforbundet. Tennene skranglet og øynene ristet så jeg ikke kunne se, men måtte kjenne forestillingen på kroppen. Dog skimtet jeg en litt for seksualisert danser på et podium i utakt med det mektige video-lydbildet. Det var koreografen Yoko Higashino.

Først da jeg så den samme forestillingen med en annen besetning noen dager senere, forsto jeg vitsen: Loss - Layers er også laget av, men mest for, den sensuelle og ekspressive dansekunstneren Yum. Gjennom hennes tolkning av dansen så jeg evolusjonen fra edderkopp i verdensveven til kvinnekropp i blodig smerte. Hun vinner maktkampen over alle skapende krefter, også teknologien. Det nye fransk/japanske kunstnerkollektivet bak forestillingen, A.lter S.essio, kommer vi til å se mer til.

Human dans
Det jeg lærte av CODA festivalens første del er at den eneste måten å konkurrere med elektroniske finesser er å virkelig være et levende vesen, et nærværende menneske. Dronningen av det kanadiske kompaniet La La La Human Steps Länk till annan webbplats., Louise Lecavalier, har øvd seg i 50 år. I forestillingen Is You Me er hun og Benoît Lachambre mennesker i en tegnefilmforestilling. Med digitale verktøy tegner Laurent Goldring en stadig skiftende scenografi som danserne bryter med og går opp i. Dansen er deilig korka, utført i joggedrakt med hettegenser. Mye av tiden er ansikter skjult, hender og føtter forsvinner i digre løpesko.

Is You Me er som tittelen antyder en kunst i desorientering og dekonstruksjon. Utøverne ”bytter” kroppsdeler like lett som de skifter klær. Habitter ligger strødd på scenen, som var de tegnet på underlaget. Kjønn og identitet går i oppløsning, flere dimensjoner flyter over i hverandre. Kunstnerne viser lekende, levende mennesker i en verden av bevegelse.

Alarm! med Baby-Q Dance Company. Fotograf Yoshikazu Inoue

Alarm! med Baby-Q Dance Company. Fotograf Yoshikazu Inoue

Brutalt
Alarm! er ikke like menneskevennlig. Baby-Q Dance Company Länk till annan webbplats. tematiserer langt mer brutale ting enn Q-tips for de minste. De utsøkte utøverne raser rundt i et helvete av en ikke-hvilende verden. Forestillingen starter bokstavelig med lyden av utallige alarmer som går av og overlapper i en massiv katastrofekomposisjon. Strobelys fyrer av angst for alvorlig anfall. Ingen ørepropper er delt ut ved inngangen, bare hjertebank nøytraliserer bulderet i ørene. Det eneste beroligende er en hjemmesnekret trehjulsykkel med platinablond parykk som går i endeløs ring foran på scenen. Jeg hviler øynene på den tiltalende roboten mens jeg gleder meg over at verden i form av Baby-Q har funnet veien til Oslo.

Det eneste kjedelige med elektronisk lyd og bilde som vist under CODA festivalen, er den forkjærligheten for TV-flimmer som mange kunstnere synes å ha. Det ser ut til å brukes som et virkemiddel for å viske ut og starte friskt, men for meg virker den gjentagende støyen stadig mer forstyrrende. Forøvrig er flere fordommer om dans og nye medier gjort til skamme en gang for alle.

Overskridelser
Den norske urpremieren som sitter best er AMERICA – Visions of Love
av Alan Lucien Øyen. Det eneste problemet med hans veldreide iscenesettelse av en dreiebok, er, som en av skuespillerne i stykket sier: Premieren på en samtidsdansfestival. Gisela & Orlando av Sissel Bjørkli og Erlend Samnøen stiller også spørsmål til sjanger med sin barokk bankett til Händel. Danserne spiller karakterer som fortsetter inn i mytefigurer. Deres hjemmelagde menuett kommenterer scenedansens spede begynnelse. Forestillingen ironiserer samtidig over samtidsdansens pretensiøse selvframstilling.

CODA har også presentert abstrakt, tradisjonell dans på DNO&B´s scene 2. Professor i koreografi, Christina Caprioli Länk till annan webbplats., innfrir forventninger med Cicadaremix. Hun bruker syv teknikere i neoklassisk ballett i sin remiks av Cicada av Kevin Volans. Musikken er deilig, men mye brukt. Bevegelsene er beholdt, Caprioli sløser ikke med energien, men holder dansen i formfullendte tøyler. Spørsmålet er om uttrykket når fram til siste benkerad. Valget av kostymer er vanskelig å forstå, en filmsnutt vist på bakveggen likeså.

S av José Navas. Fotograf Valerie Simmons

S av José Navas. Fotograf Valerie Simmons

Stor dans med ”S”
S av José Navas tonesatt til Erik Satie, kiler den kinestetiske sansen. Dansestilen inspirert av Cunningham, har god flyt som stanser opp i fryste former før den fortsetter. Ni dansere forflytter seg via en akse i løpet av forestillingen. De utgjør en vertikal rad som beveger seg stilsikkert tvers over scenens bredde. Sluttbildet er en horisontal rekke der danserne går framover på scenen mot publikum i blinde. Papirkostymene er vekk og alle står tilbake i hudfargete truser. Typisk at damene er toppløse, mens mennene ikke blotter seg. Mye oppmerksomhet tas vekk fra dansen ved dette valget, men ikke så mye at det forstyrrer opplevelsen av stor dans.

Koreograf Carolyn Carlson
spøker bokstavelig i kulissene når Tero Saarinen
gjør hennes solo Blue Lady fra 1983. Soloen er en modernistisk og naiv narrativ om kampen mellom gult håp og svart disiplin, blå nostalgi og rød lidenskap, alt uttrykt i kjolestoff. Carlsons berømte Dervishdans blir projisert på persiennene som skiftevis skjuler og viser Saarinen. Carlsons skygge faller over ham slik at det er vanskelig å få øye på mannens tolkning av en kvinnes drama. Likevel er det klart at Saarinens Blue Lady [Revisited], er bedre enn Carlsons opprinnelige stakkato koreografi.

Carolyn Carlson og Teero Sarinen. Fotograf Anna Solé

Carolyn Carlson og Teero Sarinen. Fotograf Anna Solé

Dårlig sikt
Tyven av Ina Christel Johannesen, kan ses som et dypdykk i en duett påbegynt under koreografens tidligere forestillinger 37,7 og It was November. Tyven utspiller seg i et tåkelagt innendørs øylandskap der utstoppede ravner ikke stjeler oppmerksomhet. Derimot er røyken til tider så tett at kompaninavnet “Zero Visibility Corp.” får ny mening når det ikke lenger er mulig å se danserne. Line Tørmoen er en fantastisk performer, men bærer likevel ikke en hel helaftens. Hun stirrer storforlangende ut i salen som om det er tilskuerne som svikter. Forestillingen forsker mer enn den formidling, den tar mer enn den gir. Tyven kommer ikke over scenekanten, som ironisk er belagt med piggtråd. Forestillingen blir en tidstyv med sine 60 tunge og lange min.

En av CODAs største satsinger er tilsvarende skuffende. Candoco Länk till annan webbplats. bruker funksjonshemmede dansere og er populær blant høyprofilerte koreografer. Det er ”inn” med inkluderende dans. Utøverne er flotte og usentimentale, men koreograf Nigel Charnock motivasjon for Still synes å være å vise at folk uten armer og bein også kan gjøre danseteater. Vi har hørt dansere skravle sine morsmål i munnen på hverandre. Rekken av dansere som snubler sakte framover på scenen mot publikum, har vi sett før. Oppgaven burde heller være å lage kunst som andre kompanier ikke kan. Det er også problematisk at kun kvinnene er funksjonshemmede.

Holes med David Zambrano. Fotograf Anja Hitzenberger

Holes med David Zambrano. Fotograf Anja Hitzenberger

Moromenn
Det morsomste innslaget på CODA er når improkunstneren David Zambrano synger spanske svisker sammen med Jimmy Ortiz på Rom for Dans. Seansen i forestillingen Holes ironiserer av hele hjertet over maskulin spenningsdirrende sentimentalitet. Danseren Cynthia Loemij har også et åpenbart humoristisk talent, men tilskuerne tillater seg klassisk nok å le langt mer av morsomme menn.

When Clarity Visits av Club Guy & Roni Länk till annan webbplats., er det mest uklare besøket avlagt under CODA. Hvis forestillingen handler om noe utover å være over-inn, må det være oppvekst og ungdomskultur. Modern Love av Bowie representerer 80-tallet og avslører Carte Blanches litt for store musikkbudsjett. Extasy-generasjonen har sin scene der individualitetens slagside slår og voldtar. Norges samtidsdanskompanis Carte Blanche bidrag til samtidsdansfestivalen, prøver og sjokkere, men tar bare pusten fra danserne. Teknikk fra tidligere koreografer sitter igjen i When Clarity Visits. Dansen er kanskje ikke like utfordrende for danserne, men hvorfor forkaste en sikker vinner når dansen er det eneste som gjør forestillingen verdt å se.

Det som forener forestillingene på CODA er gjennomgående høy kvalitet, men mye merkelige kostymer. Gjennomsiktige topper, nakne overkropper og hettegensere over ansikt, går igjen. Det virker motepreget mer enn kunstnerisk motivert. Å servere strobelys til avsindig høy musikk kan også være vel verdt å vurdere (helse)effekten av.

When Clarity Visits. Fotograf Erik Berg

When Clarity Visits. Fotograf Erik Berg

Faktaboks:

Loss – Layers
Av og med A.lter S.essio, Fabrice Planquette, Yoko Higashino, Yum
Foto: André Cornelier

Is You Me
Av og med Benoît Lachambre, Louise Lecavalier, Hahn Rowe, Laurent Goldring
Foto: Cecille Attegnant

Alarm!
Koreograf: Yoko Higashino
Dansere: Baby-Q Dance Company
Foto: Yoshikazu Inoue

America – Visions of Love

Koreograf/instruktør/tekst: Alan Lucien Øyen

Utøvere: 
Andrew Wale, 
Kate Pendry, Suzie Davies, Åsmund Færavaag
, Leander Øyen
Video: Alan Lucien Øyen 

Sted: Dansens Hus

Gisela & Orlando
Koroeografi og dans: Sissel M. Bjørkli, Erlend Samnøen

Sang: Jorunn Torsheim

Musikk: Rameau, Delalande, Lully, Purcell and Händel

Sted: Rom for Dans

Cicadaremix
Koreografi: Cristina Caprioli


Kompani: ccap
Musikk: Alva Noto, Kevin Volans, Pixel
Sted: DNO&B, Scene 2

S
Koreografi: José Navas 

Kompani: Compagnie Flak
Musikk: Erik Satie 

Pianist: Claire Chevallier

Sted: DNO&B, Scene 2

Blue Lady [Revisited]
Koreografi: Carolyn Carlson

Danser: Tero Saarinen

Kostymer: Chrystel Zingiro
Sted: DNO&B, Scene 2

Tyven
Koreografi: Ina Christel Johannessen

Dansere: Line Tørmoen, Pia Elton Hammer 

Scenografi og kostymer: graa hverdag as / Kristin Torp
Sted: Bærum Kulturhus

Still
Koreografi: Nigel Charnock

Dansere: Candoco Dance Company
Sted: Dansens Hus

Holes
Konsept & koreografi: David Zambrano
Dansere:
Cynthia Loemij,
Jimmy Ortiz, David Zambrano
Sted: Rom for Dans

When Clarity Visits
Koreografi: Club Guy & Roni
Dansere: Camilla Spidsøe Cohen,
Caroline Eckly,
Guro Nagelhus Schia,
Guro Rimeslåtten,
Nuria Guiu Sagarra,
Jennifer Dubreuvil Houthemann,
Shlomi Ruimi,
Ole Martin Meland,
Yaniv Cohen,
Jon Filip Fahlstrøm,
Vebjørn Sundby,
James Finnemore

Scenografi: Ascon de Nijs

Kostymedesign: Siv Støldal

Sted: DNO&B scene 2

Sidsel Pape
31 okt 2009


  • Kentaro Mitsumori Le Corsaire
    Spot-on Kentaro Mitsumori, dancer with the Royal Swedish Ballet
    Kentaro Mitsumori has been a member of the Royal Swedish Ballet since 2017. We have seen him in many roles, in Swan Lake, Cinderella, Don Quijote, The theme and variation, Gardener in Alice in Wonderl...

  • Kalle Wigle Foto Johan Persson
    Kalle Wigle-Andersson får stipendium från Jubelfonden
    Kalle Wigle-Andersson: Jag är utbildad och diplomerad vid Royal Ballet Upper School, London 2016. Innan dess gick jag på Kungliga Svenska Balettskolan 2006-2014. Sedan min examen har jag varit anställ...

  • Wicked GO Foto Lennart Sjöberg
    Wicked, musikalen om häxorna i Oz
    Göteborgsoperan inleder sin höstsäsong med den mytomspunna succémusikalen Wicked. Exakt tjugo år efter Broadwaypremiären 2003, sätts den nu upp för första gången i Sverige.

  • Aalto Ballet percussion__Gerritsen_Hans
    Balettgalan i Villmanstrand är sensommarens succéevenemang
    Balettgalan i Villmanstrand vid Finlands östra gräns gavs i år för 12:e gången och var igen en succé med både nationella och internationella dansare. Galans grundare och eldsjäl Juhani Teräsvuori hade...

  • The One Foto Peter Knutson
    Möte med Fredrik Benke Rydman om ”The One”
    Det är mannen från dansgruppen Bounce, koreograf till egna versioner av Svansjön och Snövit bland mycket annat. Jag träffar Fredrik Benke Rydman på en liten thaikrog mellan repetitionspassen.

  • Manon Kungliga Operan 2023
    “A new look at it” – Lady MacMillan about Manon with the Royal Swedish Ballet
    As part of the 250-year jubilee program of the Royal Swedish Opera and as a tribute to the long-lasting cooperation between the Royal Swedish Ballet and world-renowned English choreographer Sir Kennet...

  • Remachine – Jefta van Dinther
    Urpremiär av episkt dansverk på Norrlandsoperan
    Den 1 september bjuder Norrlandsoperan på säsongsuppstart för dans med urpremiär av den episka föreställningen Remachine signerad koreografen Jefta van Dinther . Ljus, ljud, röst, koreografi och scenog...

  • Contemporary Dance GO
    Contemporary dance av Hofesh Shechter på GöteborgsOperan
    Danskväll med intensiv klubbfeeling, smittande glädje och en upplevelse som börjar redan utanför operahuset.

  • Julia Bengtsson Confidencen
    Julia Bengtsson – internationell barockdansös från Sverige
    Höjdpunkten under årets förnämliga Opera- och musikfestival på Confidencen var iscensättningen av Jean-Philippe Rameaus opera Dardanus . I en annan föreställning, A Baroque Catwalk , gjorde Julia Bengts...

  • Fast Blue by Mikaela Polley - Austen McDonald and George Edwards
    The Royal Ballet School Delights
    Written on the faces of the dancers as they spin and leap in the ecstatic final moments of the Grand Défilé , is the smile that says, ‘I did it’. It’s what I look forward to year after year and it neve...

  • dardanus_Confidencen_foto MartinHellström
    Ett barockt spectacle på Confidencen
    Confidencen Opera & Music Festival inleds den 27 juli med Jean-Philippe Rameaus mästerverk Dardanus, som genom ett gediget arbete får sin nordiska premiär på Sveriges äldsta rokokoteater – 284 år efte...

  • Vivian Assal Koohnavard  1
    Möt Vivian Assal Koohnavard dansare vid Staatsballett Berlin och aktivist
    I Berlin träffade jag och arbetade med Vivian Assal Koohnavard. Vivian fick sin dansarutbildning i Sverige och Tyskland. Hon har varit anställd vid Berlin Staatsballett sedan 2018. Där deltar hon i de...

  • Donizetti KSB
    Peter Bohlin om Kungliga Svenska Balettskolans uppvisningsföreställningar
    Skolårets sista föreställningar på KSB var uppdelade i fyra program. Några koreografier var storartade, andra inte. Här, mot slutet, ett försök att resonera om anledningar till detta.

  • Terpichore
    Dans i Stockholm Early Music Festival
    I 2023 års version av Stockholm Early Music Festival , den tjugoandra i ordningen, ingick två dansföreställningar. I fablernas värld , en kort musikalisk och dansant barockföreställning med Folke Danste...

  • Tallinn Suite en Blanc
    Suite en Blanc av Estoniabaletten med fina danssolister
    Jag hade möjligheten att två gånger se en ny balettafton med två verk. Black/White innehöll “Open Door ” av polskan Katarzyna Kozielska och Serge Lifars kända och genuina Suite en Blanc . Den sistnämnda...

  •  Marie Larsson Sturdy
    Marie Larsson Sturdy Carina Ari Medaljör 2023
    På Carina Ari-dagen 30 maj tilldelades Marie Larsson Sturdy Carina Ari-medaljen för hennes mångåriga och engagerade insatser inom Dans i Nord – en vital verksamhet som under mer än 20 år har främjat m...

  • Manon 1
    Manon: An evening to treasure
    Kenneth MacMillan’s Manon created in 1974, continues to weave its magic providing a slew of dramatic roles against a volatile and violent backdrop. The Royal Swedish Ballet first presented the ballet ...

  • En slags Berlin 
    Instudering av Mats Eks ”En slags” med Staatsballett Berlin
    I april 2022 reser Koreografen Mats Ek och jag till Berlin för att hålla audition med dansarna vid Staatsballett Berlin på Deutsche Oper. Vi ska välja dansare till verket ”En slags” av Mats Ek. Premiä...

  • Peter Pan & Wendy
    Marianne Mörck berättar sagan om Peter Pan med Svenska Balettskolan
    Till vårens uppsättning av Peter Pan och Wendy på Lorensbergsteatern är en av gästartisterna ingen mindre än Marianne Mörck . Efter första repetitionen tillsammans med baletteleverna på svenska baletts...

  • Grand Hotel GöteborgsOperan 
    Det var en gång på Grand Hôtel, musikalen som återupptäckts
    Göteborgsoperan avslutar sin vårsäsong med premiär den 22 april på Paul Abrahams musikal Det var en gång på Grand Hôtel. Musikalen som legat gömd fram till 2017. En föreställning fylld av dans och mus...

  • Virpi Pakkinen trio
    Virpi Pahkinen: "Precision möter osäkerhet, matematik möter mystik"
    Change – den nya dansföreställningen av och med Virpi Pahkinen – är uppbyggd enligt principen 5 + 5 + 5, dvs koreografi/ljus/musik. Strax före fredagskvällens premiär på Kulturhuset Stadsteatern fick ...

  • ProDance 2023
    För dansens skull dansas Pro Dance galan
    Den anrika Aleksandersteatern fylldes åter av dansfolket som ville stödja dansen och dess utövare via föreningen Pro Dance med att köpa biljetter till den årliga galaföreställningen. Artisterna uppträ...

  • Julia & Romeo 1
    Anthony Lomuljo – om hur det är att igen dansa Romeo – 10 år senare
    10 år har gått sedan urpremiären av Mats Eks Julia & Romeo på Kungliga Operan i Stockholm. Då liksom nu dansar Anthony Lomuljo rollen som Romeo. När Dansportalen några dagar innan premiären träffar An...

  • Touched GO 1
    Hur bygger vi upp oss själva igen när allt är förstört–Johan Inger om Dust and Disquiet på Göteborgsoperan
    Danskvällen Touched visar två världspremiärer på Göteborgsoperan, Dust and Disquiet av Johan Inger och To Kingdom Come av det nederländska syskonparet Imre och Marne Van Opstal . Naturkatastrofer runt ...

  • OBK Mats Ek
    Mats Ek om Mats Eks Julia & Romeo
    Operans Balettklubb gästades lördag 25 mars av koreografen Mats Ek och dansare inför nypremiären av ”Julia & Romeo” på Kungliga Operan. Verket uppfördes på teatern för första gången 2013. Det har ocks...

  • PrixduNord2023
    Nordens största danstävling lockade 44 dansare
    Äntligen! Det är vad de flesta kände när tävlingen Prix du Nord genomfördes på Kronhuset i Göteborg.

  • Affinity Operan
    Young choreographers en bra plattform för nya idéer
    En alldeles särskild glädje med workshopartade föreställningar är att man får se dansarna på riktigt nära håll. Så var fallet på Operans Rotunda 16 och 18 mars, i ett program med sju koreografer och 3...

  • Defile Hommage a Patrick Dupond
    Gala till minne av den lysande dansaren Patrick Dupond
    Under februari var det tre utsålda galor på Palais Garnier i Paris, till minne av dansaren och balettchefen Patrick Dupond . För programmet på galan, se nedan!

  • Svansjön Helsingfors M Onne
    Madeleine Onne: Man får slåss för sin konstart
    Madeleine Onne har varit balettchef i Stockholm, Hongkong och Helsingfors. Dansportalen har pratat med Madeleine om bland annat tiden i Hongkong, Helsingfors och om Stockholm 59°North. Men på vår förs...

  • Cacti Alexander Ekman 
    Triple Bill at the Ballet. What's not to Like?
    The feel-good factor was in abundance at the Royal Opera House in Stockholm with a triple bill to send the audience home with a smile.

ANNONS

Dansmuseet
Transit

Ur Dansportalens arkiv

  • En svensk dröm tar form
    STOCKHOLM: Den 17 april 2015 var det urpremiär på Kungliga Operan för Alexander Ekmans Midsommarnattsdröm. Vid en träff med vänföreningen Operans Balettklubb 2015 berätta...

ANNONS

Dansmuseet
Nötknäpparen

Redaktion

dansportalen@gmail.com

Annonsera

dansportalen@gmail.com

Grundad 1995. Est. 1995

Powered by

SiteVision

Uppil