
Marie Lindqvist som Esmeralda. Fotograf Alexander Kenney
Vid karnevalen skall folket välja den fulaste till karnevalens egen påve och valet faller på Quasimodo. Frollo avbryter emellertid firandet och tar med sig Quaimodo därifrån.
Esmeralda har vuxit upp bland zigenare och försörjer sig som gatudansös. Hennes skönhet och förföriska dans gör henne beundrad av alla och åtrådd av männen – så även av Frollo, som sänder Quasimodo att hämta henne till kyrkan.
Poeten Gringoire – en sorglös fattiglapp – ser hur Quasimodo jagar flickan som blir rädd och ropar på hjälp. Gringoire kallar på stadsvakten som under kapten Febus befriar flickan. Hon rusar därifrån, men kan inte glömma sin räddare, den stilige kaptenen.
Gringoire följer efter men tappar bort henne och hamnar på tiggarnas torg. Där blir han gripen av tiggarnas kung Clopin Trouillesfou, som vill hänga honom som inkräktare på tiggarnas domän. Enda räddningen är om en av deras kvinnor vill gifta sig med honom. Esmeralda fattar medlidande med honom och går med på detta. Dock vill hon inte ge sig till honom utan de lever som kamrater. Gringoire försörjer sig sedan som clown.
Quasimodo har gripits av stadsvakten för överfallet på Esmeralda. Han döms till spöstraff och hånas av folket medan spöslagen faller. Den enda som visar medlidande är Esmeralda.
Kapten Febus är trolovad med den vackra Fleur de Lys. Hon ser Esmeralda dansa och bjuder in henne för att spå sin och väninnornas framtid. Då Esmeralda ser i Fleurs hand att dennas fästman är kapten Febus blir hon förtvivlad och springer därifrån.
Febus söker upp Esmeralda som han åtrår men inte älskar. Hon däremot ser honom som sin räddande prins, som vill bli hennes make. Frollo ser hur Febus brutalt förgriper sig på flickan och i svartsjuka sticker han sin kniv i ryggen på Febus. Vakten griper Esmeralda för dådet,
Esmeralda erkänner dådet för domarna – en av dem är Frollo – men först sedan hon torterats. Frollo försöker förmå henne att bli hans mot att hon räddas från avrättning, men då hon vägrar överlämnar han henne till vakten.
Akt II: Esmeralda förs mot avrättningsplatsen. Förtvivlat ser hon Febus – som har överlevt – tillsammans med Fleur de Lys. Uppgivet låter hon sig föras till galgen. Quasimodo, som inte glömt Esmeraldas barmhärtighet, svingar sig ned från kyrktornet och befriar henne och tar henne med upp i kyrkans torn där han åberopar kyrkofriden, så att vakterna inte kan gripa henne.
På kyrkans vind visar Quasimodo sin rätta natur och sköter om Esmeralda med ömhet. Hon är inte rädd längre och de finner en gemensam frid. Frollo tror att Esmeralda ör död och när han ser henne vandra i kyrkan tror han att hon är en vålnad som förföljer honom för hans brott mot kyrkans bud.
Tiggarna å sin sida gläds över att Esmeralda sluppit undan, men tror att hon hålls fången av Quasimodo. De samlar en pöbelhop som angriper katedralen för att befria henne. Quasimodo försvarar kyrkan genom att kasta murstenar, brinnande bjälkar och flytande bly på hopen.
Frollo finner Esmeralda och gör ett sista försök att övertala henne att fly med honom. Då hon fortsatt vägrar, överlämnas hon till vakten, som avrättar henne.
När Quasimodo får reda på detta, angriper han sin forne välgörare och i striden faller Frollo ned från tornet och dör. Quasimodo finner Esmeraldas döda kropp och lägger henne till sin sista vila i kyrkan. Han inser sitt eviga utanförskap och förenar sig med kyrkans stenmonster – gargouiller – han önskar att han, som de, hade ett hjärta av sten som inte känner lidande.
Musiken är skriven direkt för baletten av Stefan Nilsson som även medverkade med musik till Pippi Långstrump. Orkesterarrangemanget är av Olov Helge. Scenografin är av Bo-Ruben Hedwall, kostymerna av Jerome Kaplan och belysningen av Torkel Blomkvist
Handlingen bygger på Victor Hugos roman Notre Dame de Paris (Paris 1831). Romanen har legat till grund för flera baletter liksom även för opera, musikal, film och talteaeter. Den mest kända baletten är La Esmeralda av Jules Perrot till musik av Cesare Pugni (london 1844), numera oftast framförd i Ryssland i en version bearbetad av Marius Petipa 1886.
Esmeraldas virtuosa solo med tamnurin dansas ofta av unga ballerinor i de stora balettävlingarna. Många varianter kan du finna på You Tube.

Klassikern Dirty Dancing har nu förflyttat sig från filmduken och ut på Chinateaterns scen, där den hade premiär den fjortonde februari. Vi minns väl alla kärlekshistorien mellan Johnny och ”Baby” då...
Baletten Coppélia till musik av Léo Delibes är ett känt verk överallt och många koreografer har tagit itu med denna berättelse av berömda E.T.A. Hoffman. Han är bl.a. känd för underlaget till...
Nami Kitagawa Aam och Lukas Bjørneboe Brændsrød genomgick ett eldprov som juniorer på årets Stora Daldansen, de dansade då ett pas-de-deux från Karnevalen i Venedig. Som de klarade alldeles utmärkt.Ve...
Det blev storslam för Sverige i år när alla platser på juniorsidan vanns av dansare från Kungliga Svenska Balettskolan i Stockholm. Jazmine André-Shufelt, blev etta, Kalle Wigle-Andersson tog...
I vanliga fall ser jag fram emot en föreställning av Frederik Ashtons En midsommarnattsdröm (The Dream). David Walkers överdådiga inramning med féer i pastellfärgade tutuer, genomskinliga vingar och...
DANSPORTALEN TRÄFFADE i veckan Lucas Jerkander hemma i Stockholm på en blixtvisit. Ja, hemma är väl egentligen Ljubljana numera. Där har Lucas bott sedan 2007, då han anställdes vid baletten på operan...
Forført af balletten är just titeln på Erik Aschengreens senaste bok – en mycket personlig bok om mer än 60 år med baletten som följeslagare, glädjeämne och grund för den dagliga försörjningen.I boken...
Koreografen Rudi van Dantzig avled i sin födelsestad Amsterdam den 19 januari i en ålder av 78 år. Han var en av Nederländernas främsta konstnärer. Få har lämnat ett så stort avtryck på Nederländska...
En epokgörande personlighet gick ur tiden när Bengt Häger somnade in onsdagen den 2 november 2011, 95 år gammal. Som den driftige och mångsidige person han var utvecklade han dansen i Sverige som ingen...
Dansaren, koreografen och filmaren Donya Feuer har avlidit efter ett liv ägnat åt den mänskliga kroppens förmåga att uttrycka sig genom rörelse. Hon föddes 1934 i Philadelphia, USA och avled strax...